Utländska bolags svenska filialer kan inte självständigt ingå i svenska momsgrupper

Generaladvokaten i Skandiamålet har uttalat att en filial till ett bolag i tredjeland inte självständigt från bolaget kan ingå i en momsgrupp. Bolagets tillhandahållanden av tjänster till filialen anses inte utgöra beskattningsbara transaktioner i momshänseende.

Bakgrunden till generaladvokatens avgörande är det amerikanska bolaget Skandia America Corporation (Skandia)som förvärvade IT-tjänster externt och sedan tillhandahöll tjänsterna till sin svenska filial genom en kostnadsallokering av förvärven till filialen. Filialen ingick i en svensk momsgrupp.

Skatteverket ansåg att filialen, genom att ingå i momsgruppen, upphört att vara samma beskattningsbara person som Skandia. Skatteverket registrerade därför huvudkontoret för moms genom den svenska filialen såsom Skandias fasta etableringsställe i Sverige.

Skandia å sin sida ansåg att det saknades rättslig grund för att beskatta transaktioner mellan en huvudetablering och dess filial. Dessutom ansåg Skandia att filialen kunde ingå i en momsgrupp separat från Skandia.

Skandia överklagade beslutet till förvaltningsrätten som frågade EU-domstolen om tjänsterna utgjorde beskattningsbara transaktioner när filialen ingick i en momsgrupp.

Generaladvokaten uttalade i sitt förslag till förhandsavgörande att ett bolag och dess filial, vilka är en och samma juridiska person, inte kan utgöra beskattningsbara personer var för sig i momshänseende samt att tillhandahållandena av tjänster mellan Skandia och filialen inte kan vara beskattningsbara transaktioner i momshänseende. Han ifrågasatte samtidigt Skandias synsätt som han menade skulle leda till att varken tillhandahållandena mellan Skandia och filialen eller de mellan filialen och gruppmedlemmarna beskattades. Vidare ansåg generaladvokaten att Skatteverkets registrering av filialen i momsgruppen hade skett i strid med artikel 11 i EU:s momsdirektiv (direktivet).  Generaladvokaten lade därefter fram fyra alternativa konsekvenser av att registreringsbeslutet varit felaktigt. I det ena alternativet ansåg generaladvokaten att huvudkontoret skulle anses som en del av momsgruppen och att momsgruppen därvid skulle förvärvsbeskatta sig för de förvärv som huvudkontoret gjort från externa leverantörer etablerade i ett annat land än där momsgruppen var registrerad.

Avslutningsvis anmärkte generaladvokaten att för det fall EU-domstolen skulle bedöma att transaktionerna mellan huvudkontoret och filialen i själva verket var beskattningsbara skulle Skandia inte anses etablerad i Sverige vid sitt tillhandahållande till filialen. I egenskap av köpare skulle därför momsgruppen beskattas för tjänsterna genom förvärvsbeskattning.

Kommentar

Generaladvokaten anser att en svensk filial inte kan ingå i en svensk momsgrupp självständigt från det utländska huvudkontoret samt att tillhandahållandena mellan ett huvudkontor och dess filial inte är beskattningsbara transaktioner. Vi anser att generaladvokatens synsätt och förslag till avgörande är lite överraskande. Enligt svensk lagstiftning kan en filial ingå i en momsgrupp utan att det utländska huvudkontoret samtidigt ingår i densamma. Enligt principen om direkt effekt kan klar och entydlig nationell lagstiftning bortses från till förmån för direktivets bestämmelse. Direkt effekt kan dock enbart tillämpas till den enskildes fördel. Om EU-domstolen beslutar i enlighet med generaladvokatens förslag torde det bli svårt för den svenska domstolen att bortse från att de svenska bestämmelserna medger att en filial kan ingå i en momsgupp utan att huvudkontoret även är en del av momsgruppen.

Kontakta gärna oss på EY för en diskussion om vad ovanstående kan ha för betydelse för din verksamhet.

Tomas Karlsson och Maria Krovall

 

Kontakt
Tomas Karlsson
070-664 16 61