Moms på förmedling av avtal rörande betaltjänst

Skatterättsnämnden har ansett att ett bolags tillhandahållande av en tjänst som möjliggör betalning med konto- och kreditkort utgjorde en från moms undantagen betaltjänst. Bolagets dotterbolag som verkade för att få till stånd avtal mellan bolaget och handlare om nyttjande av betaltjänsten utförde dock inte en momsfri betalningsförmedlingstjänst enligt Skatterättsnämndens majoritet.

Bakgrunden till Skatterättsnämndens avgörande är ett svenskt bolag som tillhandahöll en betaltjänst för konto- och kreditkortsbetalningar. Bolaget sålde tjänsten till handlare vars kunder därmed kunde betala för sina inköp med konto- eller kreditkort. Vid betalning med kort förde bolaget, genom kortbetalningssystemet, över pengar från kortanvändarnas kortkonton till bolaget där beloppet registrerades på handlarens användarkonto. Efter avdrag för en transaktionsavgift som var bolagets ersättning för tjänsten, betalades beloppet ut till handlarens bankkonto. Bolagets utländska dotterbolag kontaktade handlare om bolagets betaltjänst och hjälpte intressenter att ingå avtal med bolaget. Dotterbolagen fick ersättning av bolaget under förutsättning att betaltjänsten aktiverades och användes av handlaren.

Bolaget begärde förhandsbesked från Skatterättsnämnden  och frågade Skatterättsnämnden om tillhandahållandet av betaltjänsterna skulle anses vara sådana transaktioner rörande betalningar som avses i artikel 135.1 d i EU:s mervärdesskattedirektiv och att tillhandahållandet därmed omfattades av undantaget från moms i 3 kap. 9 § mervärdesskattelagen (dvs. betalningsförmedling). Bolaget ville även veta om dotterbolagens tillhandahållanden ansågs utgöra momsfri betalningsförmedling enligt samma bestämmelser.

Med stöd av EU-domstolens förhandsavgörande C-2/95 Sparekassernes Datacenter bedömde Skatterättsnämnden att bolagets tillhandahållande av betaltjänsten innebar att det skedde en förändring av den rättsliga och finansiella ställningen mellan handlaren och handlarens kund. Skatterättsnämnden ansåg därför att bolagets och handlarens avtal var ett avtal om transaktioner rörande betalningar undantagna från moms.

Mot bakgrund av C-235/00 CSC Financial Services Ltd och C-453/05 Volker Ludwig ansåg Skatterättsnämnden att dotterbolagen, genom att verka för att bolaget och handlaren skulle sluta avtal utan att ha eget intresse av avtalets innehåll, tillhandahöll en förmedlingstjänst. Dotterbolagen tillhandahöll dock inte förmedling av betalning eftersom det vid bolagets och handlarens ingående av avtalet varken gavs eller verkställdes en order om penningöverföring som medförde rättsliga eller finansiella förändringar. Den tjänsten tillhandahölls först när handlarens kund valde att betala med konto- eller kreditkort. Enligt Skatterättsnämndens mening förutsätter betalningsförmedling att förmedlaren agerar som mellanman i transaktionen, vilket inte kunde sägas vara fallet här.

Tre av sju av nämndens ledamöter var dock skiljaktiga då de mot bakgrund C-235/00 CSC Financial Services Ltd och C-453/05 Volker Ludwig bedömde att uttrycket förmedling i direktivet ska tolkas fristående från den finansiella tjänsten och på samma sätt oberoende av finansiell tjänst i 135.1 d i mervärdesskattedirektivet. De skiljaktiga ledamöterna drog sedan slutsatsen att eftersom förmedlingstjänsten avser från skatteplikt undantagna transaktioner rörande betalningar är även förmedlingstjänsten undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. 9 § mervärdesskattelagen tolkad mot artikel 135.1 d i mervärdesskattedirektivet.

Sökanden har överklagat förhandsbeskedet till Högsta förvaltningsdomstolen.

Kommentar                            

Uttrycket förmedling definieras varken i direktivet eller i mervärdesskattelagen. Skatterättsnämndens förhandsbesked visar på att gränserna för förmedling fortfarande inte är helt klara.

De skiljaktiga ansåg att uttrycket förmedling skulle tolkas fristående från den finansiella tjänsten som förmedlingen avser. Även avtal hänförliga till andra typer av finansiella tjänster skulle, enligt deras mening, också omfattas av undantag från skatteplikt.

Det återstår att se om Högsta förvaltningsdomstolen kommer att göra samma bedömning som Skatterättsnämnden eller om man väljer att gå på den linje som Skatterättsnämndens skiljaktiga ledamöter förde fram i förhandsbeskedet. Vår bedömning är att den förra är den mest sannolika. Verksamheter som har spridit ut olika funktioner över flera bolag som i det aktuella förhandsbeskedet kan behöva se över den valda bolagsstrukturen för att minska sina momskostnader.

Kontakta gärna EY för en diskussion om vad ovanstående kan ha för betydelse för ditt företag.

Tomas Karlsson

 

Kontakt
Tomas Karlsson
070-664 16 61