Utbetalning av särskilda vinstandelar, s.k. carried interest

Kammarrätten i Stockholm har nyligen prövat frågan om utbetalning av särskilda vinstandelar, sk carried interest, från en riskkapitalfond kan utgöra skattepliktig inkomst för ett svenskt rådgivningsbolag alternativt om ersättningen under vissa förutsättningar kan anses utgöra lön.

Målet i fråga rör utbetalning av särskilda vinstandelar, s.k. carried interest, från en riskkapitalfond  till ett investerarbolag och sedan delvis vidare genom vinstandelslån till vissa nyckelpersoner anställda i ett svenskt rådgivningsbolag. Fråga var om utbetalningen kunde utgöra inkomst av näringsverksamhet till rådgivningsbolaget alternativt lön till grundarna samt om ersättningen på vinstandelslånet till de anställda kunde utgöra lön.

Avkastning i form av carried interest är en ofta förekommande vinstdelningsmodell i riskkapitalsammanhang. I målet hade carried interest utbetalats till vissa nyckelpersoner med anledning av en nettovinst som uppkommit vid försäljningar av portföljbolag. Riskkapitalfonden hade etablerats av s.k. key executives tillsammans med ett investerarbolag som finansierade fondetableringen samt fondinvesteringarna. Investerarbolaget hade sedermera grundat ett dotterbolag (GP) för att förvalta fonden. GP inhämtade rådgivning bl.a. från det svenska rådgivningsbolaget vari även key executives var anställda.

Av målet framgår det att de s.k. key executives bar risken för betydande etableringskostnader i samband med etableringen av fondstrukturen och investerade genom ägarandel tillsammans med ett antal fristående investerare i fonden. Vissa anställda i det svenska rådgivningsbolaget som inte investerat direkt i strukturen genom ägande erbjöds istället att investera genom vinstandelslån, s.k. PLA, som berättigade till carried interest mot en extra premie som skulle motsvara key executives risk för etableringskostnaderna.

När målet var föremål för förvaltningsrättens prövning ansåg domstolen att den verkliga innebörden av avtalen och fondstrukturerna var att carried interest som betalats till investerarbolaget och till de anställda i rådgivningsbolaget borde vara hänförlig till rådgivningsbolaget och betraktas som lön till key executives respektive PLA-innehavarna. Kammarrätten fann emellertid att rådgivningsbolaget enbart har haft en rådgivande roll och att det var de förvaltande GP-bolagen som har utövat beslutanderätten. Skatteverket hade således inte kunnat visa att det är det svenska rådgivningsbolaget eller dess anställda som utövat de beslutande funktionerna i strukturen. Vidare konstaterade kammarrätten att värdetillväxten som gett upphov till carried interest var beroende av ett flertal olika faktorer och därmed inte kunde anses som enbart en följd av nyckelpersonernas arbetsinsatser. Kammarrätten fann det klarlagt att vinstfördelningen fick ses som affärsmässig då utredningen visat att det bland annat kunde motiveras med ett högre risktagande av investerarbolaget.

Enligt kammarrätten var den verkliga innebörden av avtalen och strukturen inte något annat än vad rådgivningsbolaget gjort gällande och det saknades därför förutsättningar att beskatta bolaget för carried interest samt att påföra bolaget arbetsgivaravgifter för ersättningen.

Kommentar

Det är tydligt att domstolen inte varit villig att frångå innebörden av civilrättsligt giltiga avtal i avsaknad av en grundlig bevisning om att den verkliga innebörden är någon annan än vad som framgår av de aktuella avtalen.

I detta sammanhang kan även påminnas om Skatterättsnämndens  förhandsbesked från den 2 juli 2013, (dnr 133-11/D), där carried interest som utbetalats från en utländsk delägarbeskattad juridisk person skulle ses som en prestationsbaserad ersättning till fondens svenska förvaltarbolag. Förhandsbeskedet gällde en liknande typ av struktur som i föreliggande kammarrättsavgörande men med vissa skillnader. Såvitt framgår av förhandsbeskedet framfördes det inte av sökanden på ett tydligt sätt att carried interest utgick på grund av risker som de ersättningsberättigade tagit på sig. Förhandsbeskedet har överklagats och det återstår därför att se vad Högsta förvaltningsdomstolen har att säga i det överklagade förhandsbeskedet. Skatteverket har såvitt vi erfar ännu inte bestämt sig för om kammarrättsdomen kommer att överklagas.

Läs kammarrättens dom här