Svensk regel om slussning av moms strider mot EU-rätten

Utifrån ordalydelsen av den svenska bestämmelsen om slussning av moms till dotterbolag är bestämmelsen begränsad till att endast gälla mellan svenska företag. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har nyligen slagit fast att begränsningen strider mot EU-rätten och att slussningsmöjligheten även kan tillämpas avseende utländska dotterbolag etablerade inom EU.

Innebörden av slussningsregeln i 8 kap. 4 § momslagen är att ett skattskyldigt (momspliktigt) koncernbolag, som tillhandahålls en tjänst som är undantagen från moms av ett annat företag i koncernen, får dra av den ingående moms som hänför sig till det andra företagets förvärv för det momsfria tillhandahållandet. Enligt regelns utformning krävs dock att det skattskyldiga företaget hade haft avdragsrätt om det självt hade gjort ett sådant förvärv. Regeln är begränsad till att endast gälla mellan svenska bolag.

Bakgrunden till en av de aktuella domarna var följande. SKF International AB (SKF) är ett svenskt bolag som bedrev verksamhet av finansiell karaktär gentemot koncernbolag inom och utanför Sverige (däribland flera koncernbolag etablerade inom EU). SKF saknade avdragsrätt för ingående moms på förvärv hänförliga till de finansieringstjänster som bolaget tillhandahållit sina koncernbolag och hade inte gjort avdrag för denna ingående moms. Istället hade momsen ”slussats” vidare till de övriga koncernbolagen.

Flera av SKF:s koncernbolag inom EU begärde återbetalning av den slussade ingående momsen och hänvisade att rätt till återbetalning förelåg med stöd av den svenska slussningsregeln. Skatteverket avslog koncernbolagens återbetalningsansökningar med motiveringen att slussningsregeln endast gällde mellan svenska företag.  Koncernbolagen ansåg att en sådan tillämpning av slussningsregeln var diskriminerande och stred mot de EU-rättsliga principerna om icke-diskriminering, fri etableringsrätt och fri rörlighet för tjänster. Koncernbolagen överklagade därför Skatteverkets beslut till förvaltningsrätten. Skatteverket argumenterade att slussningsregeln (som saknar direkt motsvarighet i momsdirektivet) inte kunde anses vara diskriminerande då den kan jämföras med momsgruppsreglerna som, med stöd av momsdirektivet, också är territoriellt begränsade till att endast gälla företag inom Sverige.

Enligt HFD är slussningsregeln oförenlig med mervärdesskattedirektivet men ska ändå tillämpas så länge den är en del av svensk lagstiftning. Vid denna tillämpning måste EUF-fördragets bestämmelser om etableringsfrihet respekteras. Av dessa bestämmelser följer att den förmånliga skattebehandling som medges enligt slussningsregeln måste utvidgas till att omfatta också koncernföretag i andra medlemsstater. Den omständigheten att bolaget är ett utländskt företag utan verksamhet i Sverige hindrar därför inte att bolaget medges återbetalning av den aktuella ingående mervärdesskatten (mål nr 1828-12).

HFD har även i ett annat mål bedömt tillämpligheten av bestämmelserna om slussning på samma sätt när det mellan de berörda aktiebolagen finns ett företag hemmahörande i Nederländerna (mål nr 4544–4546-11).

Kommentar

HFD:s avgöranden har betydelse för internationella koncerner eftersom de öppnar upp möjligheten för att slussa tidigare ej avdragen ingående moms till verksamhetsbolagen inom koncernen och i dessa bolag begära återbetalning/avdrag för denna ingående moms. Det saknas särskilda formkrav gällande slussning och, enligt vår bedömning, finns det därför möjligheter att slussa ingående moms retroaktivt. Vi anser därför att de koncerner med dotterbolag inom EU snarast bör se över vilka möjligheter det finns att slussa eventuell tidigare ej avdragen ingående moms.