Skattskyldig vinner ännu ett räntemål i kammarrätten

Kammarrätten i Stockholm anser att Skatteverket inte har gjort sannolikt att räntan på aktieägarlånet överstiger vad som är marknadsmässigt. Med ändring av förvaltningsrättens dom medges bolaget därmed avdrag för hela räntebeloppet, motsvarande en ränta på 16,5 %.

Bakgrund

Bakgrunden till målet är ett svenskt bolag (”Bolaget”) som i ett led i en omstrukturering tog över, som låntagande bolag, ett lån till koncernens moderbolag. Ingen formell säkerhet var ställt för lånet som, på grund av avtalsrättslig och strukturell subordinering, var efterställt de externa seniora lån och mezzaninlån som koncernens internbank upptagit sedan tidigare.

Enligt Bolaget var räntan på aktieägarlånet, som uppgick till 16,5 %, marknadsmässig. Bolaget hänvisade till att räntan på det externa mezzaninlånet uppgick till 13 %, varför räntan på aktieägarlånet enligt Bolaget inte rimligen kunde understiga 13 %. Enligt en analys av räntor på jämförbara mezzaninlån som gjorts föll 16,5 % med god marginal inom ett armländsmässigt intervall.

När frågan tidigare behandlades av förvaltningsrätten (FR) uttalade denna, med hänvisning till Diligentia-målet, att det föreligger skillnader mellan aktieägarens och mezzaninlångivarens insyn och kontroll i Bolaget, och att de s.k. covenants som var förknippade med mezzaninlånet inte gav långivarna rätt att styra verksamheten och att insynen inte var på samma nivå som aktieägarens. FR framhöll också att moderbolagets ägande i Bolaget utgjorde en indirekt säkerhet värd att beakta. FR utgick därför från en räntesats knuten till Stibor med tillägg för en riskmarginal och fann att genomsnittsräntan på koncernens externa C- och D-lån understeg 8 %. Förvaltningsdomstolen fann således att en marknadsmässig ränta inte översteg 8 %.

Kammarrättens avgörande

Kammarrättens avgörande skiljer sig på väsentliga punkter från förvaltningsrättens dom. Inledningsvis framhåller Kammarrätten (KR) att bevisbördan för att en felprissättning ägt rum vid tillämpning av korrigeringsregeln åligger Skatteverket och att Skatteverket inte har visat att koncernens externa C- och D-lån var jämförbara transaktioner. Domstolen framhöll i detta avseendet att det inte fanns någon närmare utredning kring hur man kommit fram till att skillnaderna mellan dessa lån och aktieägarlånet kunde kompenseras av den insyn och kontroll som tillkom moderbolaget/långivaren.

KR pekade på att Skatteverket inte heller förebringat någon konkret utredning avseende hur man kommit fram till att moderbolagets insyn och kontroll medförde att den armlängdsmässiga räntan var 8 % istället för 16,5 % i detta fall. Skatteverket har snarare givit uttryck för att insyn och kontroll är faktorer som inte går att kvantifiera samt fört en generell argumentation kring varför moderbolagets insyn och kontroll normalt påverkar kreditrisken på lån till dotterbolag.

Mot bakgrund av detta fann Kammarrätten att Skatteverket inte visat att C- och D-lånen är relevanta jämförelsetransaktioner, och att Skatteverket inte gjort sannolikt att räntan på aktieägarlånet inte varit armlängdsmässig.

Kommentar

Domen är den tredje i en rad av domar att vänta från KR avseende ränteavdrag på koncerninterna lån. Liksom i de nyligen avkunnade domarna i MEIF-målet, se vår artikel från i november,  och Attendo-målet, se vår artikel från i januari, anser domstolen att Skatteverket inte fullgjort sin bevisbörda.

Avgörandet belyser vikten av att presentera OECD-kompatibelt jämförelsematerial för att stödja sin räntesättning och vikten av att företa en konkret utredning, specifik för det aktuella fallet, som visar att man beaktar prispåverkande skillnader mellan jämförelsematerialet och den relevanta koncerninterna transaktionen.

Att Skatteverket enbart hänvisar till begreppen insyn och kontroll och diskuterar kring dess generella påverkan medför inte att Skatteverket gjort sannolikt att den marknadsmässiga räntesatsen på koncerninterna lån understiger den applicerade räntesatsen.

Flera avgöranden i liknande mål är att vänta från både kammarrätten och förvaltningsrätten inom den närmaste framtiden. Skatteverket har även initierat ett flertal skatterevisioner avseende liknande lånestrukturer som ännu inte nått domstol.

Kammarrättens dom i mål 3684—3686-11.