Ställningstagande om ränteavdragsbegränsningarna

Skatteverket finner i ett ställningstagande att undantagen från räntebegränsningsreglerna kan användas för att förhindra till synes oavsedda effekter av reglerna.

Skatteverket tar i sitt ställningstagande upp frågan om avdragsrätt för räntor när lån slussats genom flera svenska dotterbolag från ett lågbeskattat utländskt moderbolag vilket också är det bolag som ”faktiskt har rätt till inkomsten”. Verket konstaterar att varje led i princip faller inom tillämpningsområdet för de nya ränteavdragsbegränsningarna men att det inte kan ha varit lagstiftarens avsikt att avdrag ska vägras för räntebetalningar som beskattas i ett annat svenskt företag i strukturen. Trots detta skulle en sådan effekt kunna uppkomma eftersom undantagen från begränsningsreglerna inte nödvändigtvis är tillämpliga; den s.k. tioprocentsregeln prövas i förhållande till det bolag som faktiskt har rätt till inkomsten och den s.k. ventilen förutsätter att det bolag som faktiskt har rätt till inkomsten hör hemma i en stat inom EES eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som uppfyller vissa krav.

Skatteverket finner att utgångspunkten ska vara att avdrag bara ska vägras i (högst) ett led, antingen med stöd av ventilen eller tioprocentsregeln. Samtidigt tonar Skatteverket ned den vägledning som kan hämtas från begreppet ”beneficial owner” vid tolkningen av uttrycket ”faktiskt har rätt till inkomsten”. I stället anför verket att detta uttryck ska tolkas efter vad regleringen syftar till, nämligen att förhindra kringgåenden av tioprocentsregeln.

Kommentar

Även om det givetvis är rimligt att avdrag inte ska nekas i mer än ett led illustrerar ställningstagandet tydligt att lagstiftningen är bristfälligt utformad och föranleder tillämpningsproblem. Exempelvis kan Skatteverket inte lämna besked om vilket av flera svenska bolag i en given struktur som inte ska medges avdrag. Detta är givetvis problematiskt eftersom frågan om vilket bolag som ska nekas avdrag kan vara mer än en koncernintern angelägenhet, exempelvis när det finns externa intressenter i ett bolag i strukturen men inte i ett annat.

Ett område som utifrån ställningstagandet framstår som särskilt oklart är tolkningen av begreppet ”faktiskt har rätt till inkomsten”. Skatteverkets formuleringar tyder bl.a. på att verket vill grunda bedömningen på hur moderbolaget beskattas snarare än faktorer som påverkar det ekonomiska ägandet av ränteinkomsterna. I denna del finner vi inte Skatteverkets argumentation övertygande.

Erik Hultman och Martin Segerström

Kontakt
Erik Hultman
08-520 594 68

 

Kontakt
Martin Segerström
08-520 587 98