De svenska momsgruppsreglerna ifrågasätts

De svenska momsgruppsreglerna underkänns av generaladvokaten i mål C-480/10, Kommissionen mot Sverige, eftersom reglerna är begränsade till näringsidkare inom finans- och försäkringssektorn.

Bakgrund

Enligt den svenska momslagen kan vissa företag under vissa förutsättningar ansöka om att bilda momsgrupp. De företag som ingår i en momsgrupp ska anses utgöra en enda näringsidkare i momshänseende. Konsekvensen av detta är bl.a. att någon moms inte ska tas ut på transaktioner mellan de företag som ingår i momsgruppen.

Möjligheten att bilda momsgrupp enligt de svenska reglerna begränsas till företag inom den finansiella sektorn och försäkringssektorn. Dessutom kan företag med huvudsaklig inriktning att tillhandahålla varor eller tjänster, s.k. stödtjänster, till sådana företag ingå i en momsgrupp. Även företag i kommissionärsförhållanden får bilda momsgrupp.

Redan den 23 september 2008 fick Sverige en formell underrättelse från Kommissionen enligt vilken de svenska reglerna står i strid med momsdirektivet, genom att dessa är begränsade till den finansiella sektorn och försäkringssektorn. Enligt Kommissionen måste bestämmelserna omfatta alla typer av företag som är etablerade i medlemsstaten oavsett vilken verksamhet som bedrivs. Efter ytterligare skriftväxling i ärendet bestämde Kommissionen att väcka en s.k. fördragsbrottstalan mot Sverige i oktober 2010.

Den muntliga förhandlingen mot Sverige hölls den 6 september 2012 och generaladvokatens förslag till avgörande kom idag den 27 november 2012. Nu återstår att se vad EU-domstolen kommer fram till.

Generaladvokatens bedömning

Med hänsyn till hur momsdirektivet har utformats anser generaladvokaten att möjligheten att bilda momsgrupp inte kan begränsas till att enbart avse vissa ekonomiska sektorer. Generaladvokaten anser vidare att syftet med reglerna om momsgrupper är att förenkla administration och bekämpa missbruk och att detta inte enbart gäller vissa sektorer utan alla näringsidkare. Slutsatsen är därför att det inte är motiverat att begränsa dessa regler utifrån en viss näringssektor.

Kommentar

Om EU-domstolen följer generaladvokatens förslag till avgörande blir givetvis frågan vilka konsekvenser detta kan få för den svenska momslagens bestämmelser om momsgrupper, inte bara med avseende på den nuvarande begränsningen till finans- och försäkringssektorn utan även med avseende på möjligheten att bilda momsgrupp i kommissionärsförhållanden.

Mål C-480/10, Europeiska kommissionen mot Konungariket Sverige.

Jesper Öberg och Emma B Andersson