Avdragsrätt nekas inte när skatteundandragande förekommit hos fakturautställaren

EU-domstolen har konstaterat att avdragsrätt för moms inte kan nekas om inte skattemyndigheten styrkt att den beskattningsbara personen känt till eller borde ha känt till det skatteundandragande som fakturautställaren eller en annan näringsidkare i det tidigare ledet gjort sig skyldig till.

Ett företag utförde byggentreprenader och för en del av det arbetet anlitades underentreprenörer. En av underentreprenörerna hade inte uppfyllt sina skattemässiga förpliktelser under ett antal år och hade inte heller registrerat någon anställd hos skattemyndigheten. Efter att skattemyndigheten återkallat underentreprenörens tillstånd att utöva näringsverksamhet fastställdes att företaget skulle betala in skatt med motiveringen att företaget inte kunde dra av den ingående moms som hänfördes till fakturorna från underentreprenören. Skattemyndigheten ansåg även att företaget underlåtit att efterforska om vilken funktion personerna haft som befann sig på arbetsplatsen.

EU-domstolen konstaterade att trots att momsdirektivet föreskriver att beskattningsbara personer ska uppge när den ekonomiska verksamheten inleds, förändras eller upphör kan det inte utgöra ett ytterligare villkor för att vara en beskattningsbar person. Skattemyndigheten kunde därför inte neka företaget avdrag för ingående moms på grund av att fakturautställarens tillstånd att bedriva näringsverksamhet återkallats innan fakturautställaren tillhandahållit tjänsterna eller ställt ut motsvarande faktura.

Den andra frågan rörde om avdragsrätten kunde nekas med motiveringen att utställaren av fakturan inte deklarerat för de anställda som varit anställda hos denna. EU-domstolen konstaterade att skattemyndigheten inte kunde neka avdragsrätt för moms för att underentreprenören agerat rättsstridigt, om inte skattemyndigheten med stöd av objektiva omständigheter styrkt att företaget kände till eller borde ha känt till att transaktionen var en del av skatteundandragande som underentreprenören gjort sig skyldig till.

Den tredje frågan var om underlåtelsen att undersöka den rättsliga relationen mellan de som arbetade på arbetsplatsen och underleverantören samt att undersöka om underleverantören deklarerat för arbetstagarna, ansågs utgöra en objektiv omständighet som medför att företaget kände till eller borde ha känt till att företaget var delaktigt i ett skatteundandragande. EU-domstolen konstaterade att företagets underlåtenhet inte kunde anses utgöra en objektiv omständighet som visar att företaget känt till eller borde ha känt till det faktiska förhållandet då företaget inte känt till något som gett fog för misstanke om att skatteundandragande eller andra oegentligheter förekommit kopplade till fakturautställaren.

Den fjärde frågan gällde om det, när skattemyndigheten framför konkreta uppgifter som tyder på att ett skatteundandragande förekommit, föreligger hinder för den nationella domstolen att undersöka om fakturautställaren själv utfört den aktuella transaktionen och beaktar samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Det finns enligt EU-domstolen inga hinder för den nationella domstolen att beakta samtliga omständigheter i det enskilda fallet om skattemyndigheten lagt fram konkreta uppgifter som tytt på att skatteundandragande förekommit. EU-domstolen konstaterade att det däremot endast är när skattemyndigheten har styrkt att företaget känt till eller borde ha känt till skatteundandragandet går att neka avdragsrätt.

Kommentarer

Enligt EU-domstolens dom måste Skatteverket med stöd av objektiva omständigheter kunna styrka att fakturamottagaren kände till eller borde ha känt till att den avdragsgrundande transaktionen ingick i ett skatteundandragande för att kunna neka en fakturamottagare avdragsrätt för momsen som hänförs till den motsvarande fakturan. EU-domstolen menade i domen att det inte spelar någon roll om en säljare är registrerad till moms eller inte så länge som det bedrivs en ekonomisk verksamhet. Registreringen i sig saknar alltså betydelse för bedömningen och trots att registreringen upphört så finns det en objektiv grund för att debitera moms på fakturan. I nästa steg gäller det att bestämma om köparen har uppfyllt sin undersökningsplikt eller inte. I det här fallet förlorade säljaren sitt tillstånd att bedriva verksamhet under avtalsförhållandet. När köparen ingick avtalet var säljaren registrerad, och om köparen då gjort en undersökning hade han fått besked att säljaren fanns registrerad, vilket kan ha bidragit till EU-domstolens inställning. Domen innebär att Skatteverket har bevisbördan för förekomsten av s.k. osanna fakturor.

Sarah Ammar och Royne Schiess

Mål C-324/11 Gábor Tóth mot Nemzeti Adó-és Vámhivatal èszak-magyarországi Regionális Adó Fóigazgatósága.

Kontakt
Royne Schiess 
070-318 92 39