Ställningstagande om koncernbidrag till och från fasta driftställen

Skatteverket anser enligt ett ställningstagande att möjligheterna till förlustutjämning som inbegriper ett fast driftställe till ett företag etablerat utanför EES är mycket begränsade.

Som en följd av Högsta förvaltningsdomstolens beslut i december 2011 (mål nr 3130-11) har Skatteverket meddelat sin syn på möjligheterna att ge och ta emot koncernbidrag för utländska bolag som inte tillhör EES, med fast driftställe i Sverige. I det aktuella beslutet avvisade Högsta förvaltningsdomstolen en ansökan om förhandsbesked med motiveringen att ansökan byggde på att det var möjligt att utväxla koncernbidrag men att detta var osäkert i ljuset av kommentaren till OECD:s modellavtal. Någon prövning av frågan gjordes dock inte.

I korthet anser Skatteverket att det inte går att med avdragsrätt lämna koncernbidrag till ett sådant fast driftställe och att det fasta driftstället normalt inte kan lämna koncernbidrag till ett svenskt aktiebolag. Slutsatserna bygger på verkets analys av tillämpningsområdet för anti-diskrimineringsartikeln i OECD:s modellavtal.

Med hänsyn till att denna uppfattning inte tidigare kommit till uttryck i något ställningstagande eller i Skatteverkets handledning meddelar verket i särskild tillämpningsinformation att ställningstagandet endast ska tillämpas på räkenskapsår som avslutas efter den 31 augusti 2012.

Kommentar
Det är enligt vår erfarenhet ovanligt att större bolag utanför EES etablerar sig i Sverige genom ett fast driftställe. Det synes emellertid i vart fall tidigare ha varit allmänt vedertaget att det varit möjligt att utväxla koncernbidrag med ett fast driftställe oavsett var det utländska bolaget varit hemmahörande, bl.a. utifrån ett ej överklagat förhandsbesked från Skatterättsnämnden från 1998.

Ställningstagandet innehåller en mängd argument som inte tas upp här. Det kan dock sägas att det enligt vår mening är högst osäkert om Skatteverkets ställningstagande återspeglar gällande rätt på flera punkter. Verkets uppfattning bygger i hög grad på uttalanden som tillkommit i den senaste kommentaren till OECD:s modellavtal. Enligt vår mening måste varje avtal tolkas för sig, även om modellavtalskommentaren normalt är en viktig och användbar tolkningskälla. Den senaste lydelsen av kommentaren – som beträffande förlustutjämning kritiserats i doktrinen för att innebära avsteg från själva modellavtalet – måste emellertid inte nödvändigtvis återspegla innehållet i de avtal som ingåtts av Sverige, särskilt inte sådana avtal som ingåtts innan denna kommentar tagits fram.

Högsta förvaltningsdomstolens ovan nämnda beslut och Skatteverkets ställningstagande illustrerar dock att det är vanskligt att bedöma frågor om diskriminering utifrån skatteavtal. Det finns således all anledning att vara försiktig på detta område och bevaka hur exempelvis modellavtalskommentaren utvecklas. I sammanhanget bör även framhållas att etableringar från medlemsstater av EES i praktiken inte berörs av ställningstagandet eftersom sådana etableringar ska behandlas som svenska aktiebolag enligt inkomstskattelagen.

Erik Hultman och Martin Segerström

Skatteverkets ställningstagande (dnr 131 461482-12/111)

Kontakt
Erik Hultman
08-520 594 68

 

Kontakt
Martin Segerström

08-520 587 98