Avdragsrätt för utbildningskostnader

Utbildningskostnader för en enskild näringsidkare ansågs avdragsgilla då de haft samband med, och varit till nytta för, näringsverksamheten.

En privatperson bedrev enskild näringsverksamhet som redovisningskonsult. Hon hade lång praktisk erfarenhet av sitt yrke men saknade universitets- och högskoleutbildning inom området. Redovisningskonsulten var medlem i Sveriges Redovisningskonsulters Förbund. Förbundet införde 2006 ett auktorisationskrav som innebar att medlemmar utan formell utbildning skulle genomgå en av förbundet tillhandahållen utbildning inom beskattning, ekonomistyrning, handelsrätt och redovisning. Frågan i målet var om den avgift som redovisningskonsulten erlagt för utbildningen var avdragsgill i hennes näringsverksamhet.

Högsta förvaltningsdomstolen uttalade att en enskild näringsidkares utbildningskostnader är avdragsgilla om de har samband med verksamheten och det kan antas att de kunskaper som förvärvas genom utbildningen kommer till nytta i verksamheten. Vidare anfördes att i de fall utbildningen dessutom är av värde för näringsidkaren personligen ska avdragsrätten bedömas med hänsyn till utbildningens innehåll och syfte samt hur stor betydelse den kan antas få för verksamheten.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att det varit ostridigt att utbildningen varit till nytta för verksamheten. Domstolen ansåg inte att utbildningen utgjorde en personlig levnadskostnad. Mot bakgrund av dessa omständigheter ansåg domstolen att utbildningskostnaden var avdragsgill i redovisningskonsultens verksamhet.

Domen meddelades den 11 juni 2012 (mål nr 6517-10).

Kommentar
Mot bakgrund av att utbildningen hade samband med och var till nytta för verksamheten samt då den saknade värde för redovisningskonsulten på det personliga planet var det inte oväntat att domstolen ansåg att kostnaderna utgjorde avdragsgilla driftskostnader.   

Fredrik Nilsson och Lukas Nilsson

Läs domen på Högsta förvaltningsdomstolens hemsida.