Reviderade riktlinjer för internprissättning av immateriella tillgångar

Den 6 juni publicerade OECD sitt diskussionsutkast till ett reviderat kapitel VI i OECD Transfer Pricing Guidelines rörande internprissättning av immateriella tillgångar. Utkastet innehåller vägledning inom fyra huvudsakliga områden och därtill ett stort antal exempel för att vidare illustrera de principer som föreslås.

Nuvarande riktlinjer avseende internprissättning av immateriella tillgångar lades till OECD Guidelines redan under 1996. Sedan dess har såväl skattemyndigheter som skattskyldiga skaffat sig stor erfarenhet inom internprissättningsfrågor, vilket har lett till komplexa frågeställningar, inte minst avseende prissättningen av immateriella tillgångar. Under 2010 sjösatte OECD ett projekt i syfte att revidera riktlinjerna avseende immateriella tillgångar.

Utkastet som nu publicerats innehåller vägledning inom fyra huvudsakliga områden:

– identifikation av immateriella tillgångar;

– identifikation av vem som är berättigad till avkastning på immateriella tillgångar (s.k. ”intangible related returns”);

– transaktioner som rör användandet eller en överföring av immateriella tillgångar; och slutligen

– bestämmande av armlängdsmässiga villkor i fall som rör immateriella tillgångar.

Utkastet innehåller även ett stort antal exempel som illustrerar tillämpningen av de principer som ställs upp.

Nedan följer en sammanfattning av de viktigaste punkterna som berörs i utkastet.

1. Legala och redovisningsdefinitioner av immateriella tillgångar förkastas till förmån för att man ska söka eftersträva vad oberoende parter hade avtalat.

2. För att ett bolag ska anses berättigat till residualen av avkastningen på immateriella tillgångar förväntas samma bolag också fysiskt utföra, genom sina egna anställda, viktiga funktioner vad avser utvecklande, förbättrande, underhållande och skydd av den immateriella tillgången i fråga; och bör kontrollera s.k. ”service providers” som utför support-tjänster i dessa avseenden.

3. Båda parters perspektiv, inbegripet de affärsmässiga alternativ som de skulle haft om de vore från varandra fristående, ska beaktas i prissättningen.

4. Försiktighet bör iakttas vad gäller att godta värderingar som görs av till exempel redovisningsskäl vid bestämmandet av armlängdsmässig ersättning. Särskilt värderingar som inbegrips i en s.k. “purchase price allocation” (PPA) är inte relevanta ur ett internprissättningsperspektiv.

OECD inbjuder nu till kommentarer på utkastet fram till den 14 september 2012 och kommer därefter konsultera allmänheten i ett möte under november. Slutgiltiga riktlinjer väntas publiceras först under 2013.

 Kommentar

Utkastet ger ingen entydig definition av vad en immateriell tillgång är men framhäver vikten av att särskilja vad som är en immateriell tillgång från vad som enbart utgör marknadsförhållanden eller andra omständigheter som inte kan ägas, kontrolleras eller överföras från ett bolag.

Utkastet lägger även stor vikt vid utförda funktioner, använda tillgångar och de risker som tas (i praktiken vad som ofta benämns ”ekonomisk substans”) för att bestämma huruvida en immateriell tillgång existerar ur ett internprissättningsperspektiv; och i bestämmandet av vilket eller vilka bolag som är berättigade till den avkastning som hänför sig till den immateriella tillgången. Trots att det är viktiga faktorer att beakta, betyder varken legal äganderätt eller det faktum att ett visst bolag bär samtliga kostnader för till exempel utveckling utan vidare att bolaget är berättigat till någon avkastning på den immateriella tillgången. Detta får bedömas från fall till och fall och kräver att samtliga ovan nämnda faktorer beaktas.

Utkastet ger en god fingervisning om hur det reviderade kapitel VI kan komma att se ut och vilken ansats OECD tar i ovan nämnda fokusområden. Företag bör agera proaktivt och se över huruvida deras struktur alltjämt stämmer överens med utkastet. Det är emellertid värt att notera att utkastet i sin nuvarande form endast är ett utkast som med stor sannolikhet kan komma att bli föremål för förändring.

Mikael Hall

Länk till utkastet på oecd.org.