”Beneficial owner”-begreppet prövas av Högsta förvaltningsdomstolen

Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt två förhandsbesked gällande ränteavdragsbegränsningsreglerna. I ett fall nekas avdrag eftersom den som faktiskt haft rätt till den motsvarande ränteinkomsten inte beskattats med minst 10 procent. I ett annat fall medges avdrag med tillämpning av den s.k. ventilen.

Ränteavdragsbegränsningarna innebär, något förenklat, att räntor på koncerninterna lån upptagna för att finansiera koncernintagna förvärv av delägarrätter får dras av endast om antingen den s.k. tioprocentsregeln eller den s.k. ventilen kan tillämpas.

Tioprocentsregeln – ”beneficial owner”

Det första fallet gällde tillämpningen av tioprocentsregeln, som i princip innebär att avdrag för en räntebetalning medges om den som faktiskt har rätt till den motsvarande inkomsten beskattas med minst tio procent.

I fallet var mottagaren av räntebetalningen från det svenska bolaget hemmahörande i Nederländerna och beskattad med minst 10 procent. Ränteintäkterna kunde emellertid användas till att lämna utdelning på en preferensaktie som ägdes av det nederländska bolagets dotterbolag. Dotterbolaget hade i sin tur skulder till amerikanska koncernbolag som inte beskattades för mottagna räntebetalningar. Strukturen hade skapats genom ett antal tidigare koncerninterna transaktioner.

Precis som Skatterättsnämnden fann Högsta förvaltningsdomstolen att de amerikanska bolagen, som inte beskattades för sina koncerninterna ränteinkomster, var de som faktiskt hade rätt till de aktuella räntebetalningarna från det svenska sökandebolaget. Som skäl angavs bl.a. att det inte framförts någon närmare förklaring till varför den aktuella strukturen ordnats på det sätt som skett och att flera moment i transaktionerna framstod som i princip meningslösa om de inte sågs i ljuset av möjligheten att uppfylla tioprocentsregelns krav. Vidare angavs att det knappast skulle komma ifråga att den ränteintäkt som motsvarade ränteavdraget skulle användas till något annat än att lämna utdelning på preferensaktien. I Skatterättsnämnden hade en minoritet (tre mot fyra) gjort en annan bedömning, bl.a. med hänvisning till att utdelning inte kunde lämnas utan att beslut om detta fattades.

Slutligen ansåg domstolen att det inte heller skulle strida mot skatteavtalet med Nederländerna eller EU-rätten att vägra avdrag.

Ventilen

I det andra fallet fann Högsta förvaltningsdomstolen att ventilen var tillämplig på ett lån och ett internt aktieförvärv som hade samband med lånet och som hade följt ett externt förvärv. Ventilen är tillämplig då det föreligger affärsmässiga skäl för en skuld och, i förekommande fall, för ett internt aktieförvärv.

Domstolen förde ingen närmare diskussion om omständigheterna i det enskilda fallet utan konstaterade endast att det inte strider mot sunda affärsmässiga skäl att finansiera ett externt förvärv med lån från ett lågskatteland samt att det interna förvärvet framstod som ett led i att införliva det ursprungligen externt förvärvade bolaget i koncernen. Därmed fanns det enligt domstolen förutsättningar att tillämpa ventilen. Även denna dom innebar att Skatterättsnämndens förhandsbesked fastställdes.

Kommentar

Domen gällande tioprocentsregeln och rekvisitet ”faktiskt har rätt till inkomsten” är intressant såtillvida att det hittills har saknats vägledning beträffande detta begrepp. Vägledning kan visserligen hämtas från begreppet ”beneficial owner” som bör motsvara det i lagstiftningen använda begreppet. Även begreppet ”benefical owner” är dock oklart. Enligt vår mening finns det all anledning att vara uppmärksam på detta krav i lagstiftningen. Kravet kommer också att bli aktuellt i fler fall än idag om regeringens förslag att vidga ränteavdragsbegränsningarnas tillämpningsområde skulle genomföras. Den aktuella domen bör dock tolkas försiktigt med hänsyn till de speciella och något komplicerade omständigheterna.

Domen beträffande ventilens tillämplighet bekräftar Högsta förvaltningsdomstolens tidigare praxis (se tidigare artikel på Skattenätet, Restriktiv tolkning av ”affärsmässiga skäl” när HFD avgör mål om ränteavdrag). Enligt vår mening är Högsta förvaltningsdomstolen inte särskilt sträng i sin tillämpning av ventilen då fråga är om interna förvärv som föregåtts av externa förvärv.

Erik Hultman och Martin Segerström

Länkar till domarna och Skatterättsnämnden förhandsbesked

”Beneficial owner”:
Högsta förvaltningsdomstolen (mål nr 6063-11)
Skatterättsnämnden (dnr 71-10/D)

Ventilen:
Högsta förvaltningsdomstolen (mål nr 6062-11)
Skatterättsnämnden (dnr 70-10/D) är opublicerat

 

Kontakt
Erik Hultman
08-520 594 68

 

Kontakt
Martin Segerström

08-520 587 98