Tryckerikunder kan inte krävas på momsåterbetalning enligt kammarrätten

I en dom från Kammarrätten i Stockholm fastslås att den s.k. följdändringsregeln inte kan tillämpas av Skatteverket i tryckerimomsmålen. Därmed kan, enligt kammarrättens uppfattning, tryckerikunder inte åläggas att genom efterbeskattning återbetala moms som Skatteverket har betalat ut till tryckerier.

Bakgrunden till målet är en dom från EU-domstolen från 2010 (C-88/09, Graphic Procédé). Domen har lett till att ett tryckeris tillhandahållande av vissa trycktjänster kan omfattas av den lägre momssatsen 6 procent istället för standardmomssatsen om 25 procent som tidigare har tillämpats på sådana tillhandahållanden. Mot bakgrund av EU-domstolens dom har många tryckerier begärt återbetalning av moms (skillnaden mellan 25 och 6 procent) på trycksaker som har tillhandahållits före 2008. Att just tillhandahållanden före 2008 är av intresse för tryckerierna beror på att felaktigt debiterad moms dessförinnan kunde återfås utan att tryckeriet behövde utfärda en kreditfaktura till kunden. Skatteverket har nu återbetalat moms till tryckerierna, men har sedan återkrävt samma belopp från de kunder som köpt de aktuella trycksakerna. Som grund för att kunna återkräva momsen från tryckerierna har Skatteverket åberopat den s.k. följdändringsregeln i skattebetalningslagen (numera skatteförfarandelagen). Regeln innebär enligt Skatteverkets uppfattning att tryckerikunden blir återbetalningsskyldig för den ingående moms (skillnaden mellan 25 och 6 procent) som denne tidigare, ”felaktigt” har dragit av.

Kammarrättsdomen avser ett bolag som under 2005-2007 köpt trycksaker av ett tryckeri. Tryckeriet hade begärt och beviljats momsåterbetalning av Skatteverket. Skatteverket hade därefter beslutat att tryckeriets kund skulle återbetala motsvarande momsbelopp till Skatteverket genom tillämpning av följdändringsregeln. Tryckeriets kund hade överklagat Skatteverkets beslut till förvaltningsrätten, som konstaterade att de kriterier som uppställs för tillämpning av följdändringsregeln visserligen var uppfyllda men att det skulle vara uppenbart oskäligt att följdändra, eftersom tryckeriets kund och tryckeriet inte ingick i någon intressegemenskap och tryckeriets kund vid tidpunkten för momsavdraget inte kunnat förutse att momssatsen skulle komma att ändras från 25 till 6 procent.

Skatteverket överklagade till kammarrätten, som konstaterade att en följdändring måste vara en omedelbar konsekvens av huvudbeslutet och att följdändringsregeln därför endast kan tillämpas om en tillämpning inte förutsätter någon särskild prövning. Kammarrätten uttalade vidare att Skatteverket inte, utan närmare kännedom om den verksamhet som bedrivs av tryckeriets kund, kunnat bedöma om kunden dragit av den moms som debiterats av tryckeriet. Därmed har en särskild prövning vidtagits av Skatteverket. Avslutningsvis konstaterade kammarrätten att det inte framgår av Skatteverkets återbetalningsbeslut avseende tryckeriet från vilka kunder eller med vilka belopp som tryckeriet har fått betalt. Även på denna grund kunde det ifrågasättas om beslutet avseende tryckeriets kund utgjorde en omedelbar konsekvens av huvudbeslutet för tryckeriet. Kammarrätten gjorde därmed bedömningen att följdändringsregeln inte kunde tillämpas.

Domen meddelades av Kammarrätten i Stockholm den 16 maj 2012 (mål nr 520-524-12).

Kommentar

Kammarrätten avslutade sina domskäl med att det för övrigt inte framgår av Skatteverkets återbetalningsbeslut avseende tryckeriet från vilka kunder eller med vilka belopp som tryckeriet har erhållit ersättning. Fråga är om kammarrätten skulle ha kommit till en annan slutsats om beslutet avseende tryckeriet hade innehållit information om hur stor andel av momsbeloppet som kunde härledas till bolagets förvärv. Vi anser inte att så bör vara fallet, men för det fall följdändringsregeln i sak skulle kunna anses tillämplig (mot bakgrund av ett tydligare huvudbeslut) finns fortfarande möjlighet att hänvisa till att en tillämpning av regeln skulle vara uppenbart oskälig.

Vår förhoppning är att kammarrättens dom kommer att tjäna som vägledning för de liknande mål som finns i förvaltningsrätterna. I en dom från den 8 maj 2012, dvs. bara några dagar innan den rubricerade kammarrättsdomen meddelades, gjorde Förvaltningsrätten i Malmö i ett i princip identiskt mål bedömningen att följdändringsregeln kunde tillämpas och att det inte var oskäligt att tillämpa regeln eftersom tryckerikunden inte hade uttömt alla möjligheter att civilrättsligt återfå motsvarande belopp från tryckeriet. Vi förutsätter att denna dom kommer att överklagas till kammarrätten.

Det är enligt vår uppfattning sannolikt att kammarrättens dom kommer att överklagas av Skatteverket till Högsta förvaltningsdomstolen.

Nina Tångring

 

Nina Tångring