Skatteverket ansågs inte ha gjort mycket sannolikt att fakturor var osanna

Ett bolag hade nekats avdrag för moms eftersom Skatteverket ansett att osanna fakturor utfärdats i syfte att betala ut svarta löner. Enligt kammarrättens bedömning har Skatteverket inte förmått visa att det var fråga om ett skenavtal, varför avdrag för moms medgavs.

Ett bolag vars huvudsakliga inriktning var ventilations- och byggnadsarbete nekades av Skatteverket avdrag för betald ingående moms. Bolaget hade tidvis hög arbetsbelastning varför underentreprenörer anlitades för en del av det arbete som bolaget tillhandahöll sina kunder. Bolaget betalade underentreprenörernas fakturor och gjorde sedan avdrag för betald ingående moms.  Skatteverket menade att bolaget betalat ut svarta löner och vägrade att medge avdrag för momsen.

Enligt kammarrätten kunde Skatteverket inte visa att betalda fakturor var falska. Det förekom vissa oegentligheter hos underentreprenörerna och vissa av de underentreprenörer som bolaget betalat till existerade inte. Mellan bolaget och underentreprenörerna fanns inga skriftliga avtal men kammarrätten ansåg ändå att det inte kunde uteslutas att muntliga avtal var vanliga i den bransch som bolaget var verksam i. Den kontaktperson som presenterat bolaget för underentreprenörerna var enligt kammarrätten inte heller en typisk ”målvakt”. Enligt kammarrätten hade det fakturerade arbetet utförts, och bolaget hade även förvissat sig om att de anlitade underentreprenörerna hade F-skattsedel. Kammarrätten konstaterade att det framgår både av regelsystemets utformning, samt av tidigare domar, att F-skattsedeln har en stark presumtionsverkan. För att ett bolag som har förvissat sig om att den som ställt ut faktura innehar F-skattsedel ska kunna nekas avdrag för moms, ligger bevisbördan enligt kammarrätten hos Skatteverket. Då Skatteverket inte kunde visa att fakturorna var falska, och att det således inte rörde sig om ett skenavtal, undanröjde kammarrätten underinstansernas avgöranden och medgav bolaget avdrag för den ingående momsen. Bolaget befriades därför även från arbetsgivaravgifter och från betalningsskyldighet för icke avdragen skatt.

Domen meddelades av Kammarrätten i Jönköping den 14 mars 2012 (mål nr 1088-1100-11).

Kommentar

Domstolens resonemang ligger i linje med den dom som Kammarrätten i Jönköping avkunnade tidigare i år i mål nr 1088-1100-11 (läs mer i vår tidigare artikel Skatteverket kunde inte visa att fakturor var osanna). Två slutsatser som kan dras utifrån dessa domar är dels att F-skattsedeln anses ha en mycket stark presumtionsverkan, dels att Skatteverket inte kan grunda sina beslut enbart på oegentligheter hos det granskade bolagets motpart. Med andra ord kan sägas att kontrollen av en motparts F-skattsedel som utgångspunkt försätter ett bolag i god tro, vilket visar vikten av att regelbundet utföra den typen av kontroller av sina motparter.  

Stefan Anefur

 

Kontakt
Stefan Anefur
070-314 95 62