Hel befrielse från skattetillägg

Trots att det inte var fråga om ett sedvanligt räkenskapsfel fanns det inte skäl att bedöma det aktuella felet på annat sätt än felkonteringar eller felaktiga överföringar inom bokföringssystemet. Förvaltningsrätten ansåg att skattetillägget inte stod i rimlig proportion till felaktigheten. och medgav därför hel befrielse från skattetillägget,

Ett bolag som bedrev biluthyrning bytte en gång per år bilpark varvid leverantören kreditfakturerade de bilar som återköpts. Förfarandet skedde årligen och bolaget brukade i momsdeklarationen redovisa krediteringen som ingående moms att betala.

Bolaget hade, i skattedeklarationen för september 2010, redovisat moms att återfå med sammanlagt 506 568 kr. Bolaget hade redovisat ingående moms med 731 222 kr, vilket avsåg bland annat krediterad moms som skulle ha redovisats med ett plustecken i momsdeklarationen (vilket dock inte skedde). Rätteligen skulle deklarationen ha utvisat moms att betala med 955 876 kr.

Efter att Skatteverket skickat förfrågan om den ingående momsen uppmärksammade bolaget att den ingående momsen felredovisats i momsdeklarationen och rättade felaktigheten.

Skatteverket beslutade att ta ut skattetillägg men beslöt att sätta ned skattetillägget till hälften, dvs. till 146 244 kr.

Bolaget överklagade till förvaltningsrätten och yrkade att skattetillägget skulle undanröjas. Som grund för detta anförde bolaget att felaktigheten uppstått när en nyanställd person för första gången skulle upprätta en momsdeklaration. På grund av bristande erfarenhet var personen inte bekant med att den ingående momsen i vissa fall kunde utgöra moms att betala.

Bolaget angav vidare som grund för att skattetillägget skulle undanröjas att det är ovanligt att det ska anges ett tecken framför den ingående momsen. Bolagets revisor kunde intyga att felet skulle ha uppmärksammats och rättats senast i samband med bolagets bokslut. Deklarationen avvek mycket från de deklarationer bolaget vanligtvis lämnade varför bolaget ansåg att Skatteverket därmed fått en signal om att något var ovanligt vilket borde ha väckt Skatteverkets utredningsskyldighet. Bolaget har inte haft något uppsåt att göra fel. Bolaget menade att felaktigheten måste anses ursäktlig och att det skulle vara oskäligt att ta ut skattetillägg varför hel befrielse skulle medges.

Förvaltningsrätten konstaterade att det var ostridigt att bolaget lämnat en oriktig uppgift och att grund för att ta ut skattetillägg förelåg. Felaktigheten berodde på att ett plustecken inte satts framför den ingående momsen i den lämnade momsdeklarationen. Förvaltningsrätten jämförde situationen med en dom från Kammarrätten i Göteborg (mål nr 3858-10) och menade att felaktigheten visserligen inte var att anse som ett sedvanligt räkenskapsfel men att det, trots detta, saknades skäl att bedöma det aktuella felet på annat sätt än felkonteringar eller felaktiga överföringar inom bokföringssystemet. Förvaltningsrätten ansåg att det inte framkommit något som gjorde att det fanns anledning att utgå från annat än att felaktigheten skulle ha uppmärksammats och rättats vid nästa skattedeklaration. Då förvaltningsrätten ansåg att inte ens en nedsättning av skattetillägget till en fjärdedel stod i rimlig proportion till felaktigheten, biföll förvaltningsrätten bolagets överklagande och medgav hel befrielse från skattetillägget.

Förvaltningsrättens i Umeå dom i mål nr 1057-11

Kommentar

Praxis visar att domstolarna i större utsträckning än tidigare tenderar att medge hel befrielse från skattetillägg i situationer då risken för skattebortfall är minimal och då sannolikheten att felaktigheten inte upptäcks och rättas är minimal (jfr. RÅ 2009 ref 73, Kammarrätten i Göteborgs dom mål nr 3858-10, Kammarrätten i Sundsvalls dom mål nr 970-971-11).

Denna dom ger exempel på att förvaltningsdomstolen lägger stor vikt vid att bolaget sannolikt hade upptäckt och rättat felaktigheten även för det fall Skatteverket inte hade skickat en förfrågan avseende den ingående momsen.

Om domen ska ses som ytterligare en dom som ger utrymme för att det, i framtiden, kan komma att medges befrielse från skattetillägg i fler situationer än tidigare är oklart. I den nya skatteförfarandelagen har de särskilda nivåerna för nedsättning av skattetillägg tagits bort. Syftet med detta är att det ska ske en mer nyanserad bedömning gällande befrielse från skattetillägg. Bestämmelsen har karaktären av en ventil och ska ge utrymme att anpassa skattetillägget efter förutsättningarna i den enskilda situationen. Det innebär att skattetillägg kan komma att sättas ned till ett lägre belopp än en fjärdedel, i de fall en nedsättning till en fjärdedel inte är tillräckligt.

Ovanstående gör att det är svårt att säga om domstolarna och Skatteverket i större utsträckning än tidigare kommer att undanröja skattetillägg eller om de endast kommer att sätta ned beslutade skattetillägg till en nivå som måste anses skälig.

Andreas Fahlstedt