Energiskatt på elkraft – hel befrielse från skattetillägg

Kammarätten i Sundsvall har i ett nyligen avgjort mål medgett hel befrielse från skattetillägg vid felredovisning av energiskatt på elkraft när rätt till återbetalning av skatten förelegat.

Skatteverket genomförde revision avseende energiskatt på elkraft hos fastighetsnämnden i en svensk stad. Vid revisionen framkom att elkraft som använts för värmeproduktion redovisats med den reducerade skattesatsen 0,5 öre per kWh i punktskattedeklarationen för energiskatt på elkraft. Enligt lagen om skatt på energi ska elkraft som förbrukas för att framställa värme tas upp till beskattning med oreducerad skatt. Om den framställda värmen levereras för vissa skattebefriade ändamål, t.ex. för tillverkningsprocessen i industriell verksamhet föreligger rätt till återbetalning av mellanskillnaden av oreducerad och reducerad skatt. I målet hade värmen levererats för förbrukning i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet. Skatteverket beslutade att ta ut energiskatt och skattetillägg.

Staden överklagade Skatteverkets beslut och anförde bl.a. att tvisten i målet i grunden gällde frågan om skatt först ska betalas in för att sedan återbetalas, eller om skatten inte ska betalas in alls. Staden menade vidare att det saknades grund för att ta ut skattetillägg alternativt att skäl förelåg för att medge befrielse från skattetillägget.

Förvaltningsrätten ändrade inte Skatteverkets beslut om energiskatt och avslog överklagandet i den delen. Vidare fann förvaltningsrätten att grund för att ta ut skattetillägg förelåg eftersom energiskatten redovisats med för lågt belopp i deklarationen. Det förhållandet att staden inte fått någon skattevinst av förfarandet, eftersom den påförda skatten återbetalats av Skatteverket, gjorde dock att förvaltningsrätten ansåg att skäl för hel befrielse från skattetillägget förelåg.

Skatteverket överklagade förvaltningsrättens dom avseende skattetillägget till kammarrätten.

Kammarrätten avslog Skatteverkets överklagande med motiveringen att Regeringsrätten i RÅ 2009 ref. 73 medgett hel befrielse från skattetillägg när risken för skattebortfall framstod som närmast obefintlig på grund av ett bolags felaktiga momsredovisning. Kammarrätten konstaterade att staden inte gjort någon skattevinst genom att redovisa förbrukningen av elkraft med reducerad skattesats och att Skatteverket inte förmått visa att det förelegat någon risk för skattebortfall. Med beaktande av detta ansåg kammarrätten att det skulle vara oskäligt att ta ut skattetillägg.

Kammarrätten i Sundsvall, mål nr 970—971-11

Kommentar

Det mål som kammarrätten hänvisar till i den refererade domen, RÅ 2009 ref 73, gällde fastighetsförsäljning mellan två koncernbolag där säljarbolaget redovisat utgående moms och köparbolaget dragit av ingående moms trots att försäljningen inte var momspliktig. Gemensamt med nu aktuellt mål är att den samlade skatteeffekten blir densamma, dvs. plus minus noll för såväl den skattskyldige som för staten. I övrigt skiljer sig målen åt på så sätt att det i RÅ 2009 ref. 73 var fråga om två olika bolag (dock inom samma koncern) med varsin momsdeklaration medan det i nu aktuellt mål är en skattskyldig som skulle ha ansökt om återbetalning av den skatt som redovisats i deklarationen.

Domen aktualiserar kraven på Skatteverket att vid utredning av rätten till återbetalning också jämföra med de uppgifter som lämnats i den skattskyldiges deklaration, och vice versa, i de fall Skatteverket överväger att ta ut skattetillägg.

Förutom vid värmeproduktion kan denna situation uppstå för andra skattskyldiga som ansöker om återbetalning av skatten i efterhand, t.ex. de som bedriver annan yrkesmässig jordbruksverksamhet än växthusodling eller förbrukar elkraft i yrkesmässig skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet. Dessa blir till antalet allt fler, inte minst med anledning av den pågående utbyggnaden av vindkraften. Trots att de kan vara skattskyldiga saknar de möjlighet till avdrag i deklarationen och är i stället hänvisade till återbetalningsförfarandet. Det kan därför diskuteras om inte en avdragsmöjlighet i stället borde införas.