Skatteverkets utredningsskyldighet triggades vid låneupplägg

I två nyligen meddelade domar har kammarrätten ansett att det varit ett välkänt faktum att utländska bolag används för låneupplägg och att det, med hänsyn till de frågetecken som sådana lån väcker, får ses som närmast uteslutet att Skatteverket skulle ha godtagit ägarnas inkomstdeklarationer utan närmare utredning. Ägarna hade därför inte lämnat oriktig uppgift och grund för eftertaxering saknades.

I målen var det fråga om två aktieägare som lånat medel från sitt utländska, cypriotiska, holdingbolag. Ett av åren hade aktieägarna lämnat bilaga K10 till sina inkomstdeklarationer. Av bilagan framgick att ägarna hade lånat medel från sina bolag samt uppgift om lånebeloppens storlek, räntesats och betald ränta. Året därpå lämnades inte blankett K10 men ägarna upplyste under övriga upplysningar i deklarationsblanketten att ränta till bolagen hade betalats.

Skatteverket hade genom eftertaxering tagit upp lånen till beskattning hos aktieägarna såsom utdelning och påfört skattetillägg. Förvaltningsrätten i Linköping fann att Skatteverket inte hade visat att den verkliga innebörden av överföringen av medel från bolagen var att bolagsägarna erhållit utdelning. De utbetalda beloppen skulle således inte heller beskattas såsom utdelning och något skattetillägg kunde inte komma i fråga varför Skatteverkets beslut undanröjdes. Två nämndemän i förvaltningsrätten hade skiljaktiga meningar och ansåg att Skatteverket haft fog för beslutade skattekonsekvenser och påförande av skattetillägg.

Kammarrätten i Jönköping åberopade den omständigheten att Skatteverket i sitt yttrande över slutbetänkande av 2002 års företagsskatteutredning hade uppmärksammat lagstiftaren på att utländska bolag används för kringgående av beskattningsreglerna för förbjudna lån och framhållit behovet av ändrad lagstiftning på området. Kammarrätten ansåg att det under aktuella taxeringar har varit ett välkänt faktum att utländska bolag används för låneupplägg och med hänsyn till de frågetecken som sådana lån väcker bedömde kammarrätten att det fick ses som närmast uteslutet att Skatteverket skulle ha godtagit aktieägarnas deklarationer utan närmare utredning. Med hänsyn därtill hade Skatteverkets utredningsskyldighet väckts vilket innebar att aktieägarna inte hade lämnat någon sådan oriktig uppgift som krävs för s.k. eftertaxering.

Domarna meddelades av Kammarrätten i Jönköping den 29 mars 2012 (mål nr 3265-3267-11 och 3268-3270-11).

Kommentar

Kammarrätten stöder sig i domarna på två omständigheter. Den ena omständigheten är att det enligt kammarrätten vid de aktuella taxeringarna varit välkänt att utländska bolag används för låneupplägg med hänsyn till Skatteverkets yttrande i företagsskatteutredningen 2002. Den andra omständigheten är att med hänsyn till de frågetecken som sådana lån väcker varit närmast uteslutet att Skatteverket skulle ha godtagit deklarationerna utan närmare utredning enligt kammarrätten.

Dessa omständigheter medförde tillsammans att Skattverkets s.k. utredningsskyldighet hade väckts, vilket medförde att aktieägarna inte hade lämnat sådan oriktig uppgift som krävs för eftertaxering.

Fallet borde kunna tillämpas på vanligen använda lånestrukturer, såsom holdingbolag belägna i Holland och Belgien, dvs. inte bara i Cypern. I dags dato är domarna inte överklagade; det kvarstår till den 4 juni 2012 att se om så kommer att ske.

Lars Tärnqvist och Lena Stoltz

Kontakt
Lars Tärnqvist
08-520 597 69