Högsta domstolen i Spanien avgör fråga om fast driftställe

Högsta domstolen i Spanien ansåg att ett spanskt bolag utgjorde ett fast driftställe i Spanien för dess utländska uppdragsgivare.

Efter en omstrukturering konverterades det spanska bolaget från att tillverka, importera och sälja medicinska produkter till att fungera som en kontraktstillverkare och kommissionär åt sitt schweiziska moderbolaget. Alla de relevanta besluten togs av det schweiziska moderbolaget och det spanska bolaget hade varken befogenheten att ingå kontrakt eller förhandla på uppdrag av moderbolaget. Den avgörande frågan i målet var huruvida det spanska bolaget utgjorde ett fast driftställe i Spanien för sitt schweiziska moderbolag.  

Eftersom all aktivitet i det spanska bolaget styrdes och administrerades av moderbolaget i Schweiz ansåg den spanska domstolen att bolaget utgjorde ett fast driftställe i enlighet med artikel 5.1 och 5.4 i skatteavtalet mellan Spanien och Schweiz. Den spanska domstolen ansåg att det spanska bolaget saknade kapacitet att ingå kontrakt eller förhandla för det schweiziska moderbolaget eftersom det var föremål för omfattande kontroll och instruktioner från moderbolaget.

Trots det faktum att det spanska bolaget formellt sett ägde tillverkningsutrustningen ansåg domstolen att tillverkningsutrustningen stod till moderbolagets exklusiva förfogande, på grund av förhållandet mellan bolagen. Följaktligen var det det schweiziska moderbolaget och inte det spanska bolaget, som i praktiken utförde tillverknings- och försäljningsaktiviteter i Spanien. Högsta domstolen ansåg därför att vinsten som var hänförlig till försäljningsaktiviteterna också borde tillskrivas det fasta driftsstället och följaktligen beskattas i Spanien.

Kommentar

Den spanska domstolen ansåg att det utländska företaget hade ett fast driftställe i Spanien, baserat på en kombination av den generella klausulen och bestämmelsen om beroende representant i artikel 5 i OECD:s modell för skatteavtal. Detta resonemang kan i vissa avseenden anses vara oförenligt med OECD:s doktrin. Det kan även noteras att avgörandet inte är i linje med avgöranden i liknande fall i andra länder, exempelvis Zimmer-målet i Frankrike och Dell-målet i Norge. Beslutet förväntas följas av den spanska skattemyndigheten i liknande situationer vid bedömningen av om fasta driftställe finns i Spanien. Sannolikt kommer domen att medföra att den totala beskattningen av den nu berörda koncernen blir högre i Spanien än tidigare. En bedömning bör därför göras i varje enskilt fall där omständigheterna liknar dem i detta avgörande.

Olov Persson

Läs mer om målet i Ernst & Youngs Tax Alert.

 

Kontakt
Olov Persson
08-520 594 48