Svensk regel om slussning av moms strider mot EU-rätten

Utifrån ordalydelsen av den svenska bestämmelsen om slussning av moms till dotterbolag är bestämmelsen begränsad till att endast gälla mellan svenska företag. Kammarrätten har i en nyligen avkunnad dom kommit fram till att begränsningen strider mot EU-rätten och att slussningsmöjligheten även bör gå att tillämpa avseende utländska dotterbolag etablerade inom EU.

Innebörden av slussningsregeln i 8 kap. 4 § momslagen är att ett skattskyldigt (momspliktigt) koncernbolag, som tillhandahålls en tjänst som är undantagen från moms av ett annat företag i koncernen, får dra av den ingående moms som hänför sig till det andra företagets förvärv för det momsfria tillhandahållandet. Enligt regelns utformning krävs dock att det skattskyldiga företaget hade haft avdragsrätt om det självt hade gjort ett sådant förvärv. Regeln är begränsad till att endast gälla mellan svenska bolag.

Bakgrunden till den aktuella kammarrättsdomen var följande. SKF International AB (SKF) är ett svenskt bolag som bedrev verksamhet av finansiell karaktär gentemot koncernbolag inom och utanför Sverige (däribland flera koncernbolag etablerade inom EU). SKF saknade avdragsrätt för ingående moms på förvärv hänförliga till de finansieringstjänster som bolaget tillhandahållit sina koncernbolag och hade inte gjort avdrag för denna ingående moms. Istället hade momsen ”slussats” vidare till de övriga koncernbolagen.

Flera av SKF:s koncernbolag inom EU begärde återbetalning av den slussade ingående momsen och hänvisade att rätt till återbetalning förelåg med stöd av den svenska slussningsregeln. Skatteverket avslog koncernbolagens återbetalningsansökningar med motiveringen att slussningsregeln endast gällde mellan svenska företag.  Koncernbolagen ansåg att en sådan tillämpning av slussningsregeln var diskriminerande och stred mot de EU-rättsliga principerna om icke-diskriminering, fri etableringsrätt och fri rörlighet för tjänster. Koncernbolagen överklagade därför Skatteverkets beslut till förvaltningsrätten. Skatteverket argumenterade att slussningsregeln (som saknar direkt motsvarighet i momsdirektivet) inte kunde anses vara diskriminerande då den kan jämföras med momsgruppsreglerna som, med stöd av momsdirektivet, också är territoriellt begränsade till att endast gälla företag inom Sverige. Förvaltningsrätten gick på Skatteverkets linje och avslog överklagandet.

Kammarrätten gjorde en annan bedömning än förvaltningsrätten och Skatteverket. Enligt kammarrätten kunde inte reglerna för momsgrupper åberopas som stöd för att slussningsregelns begränsning till att gälla enbart svenska koncernföretag inte skulle vara diskriminerande. Med hänvisning till tidigare uttalanden kring slussningsregeln i doktrinen kom kammarrätten istället fram till att en nationell begränsning av regeln inte syntes nödvändig för att säkerställa en väl avvägd fördelning av beskattningsrätten och momsintäkterna mellan berörda stater. Då ett utvidgande av regeln enligt kammarrättens uppfattning inte kunde medföra någon risk för dubbelavdrag eller skatteundandragande, kunde det inte sägas att det fanns något allmänintresse och inre samband i skattesystemet att skydda i det aktuella fallet. Sammanfattningsvis ansåg kammarrätten att slussningsregeln inte kunde begränsas till att endast gälla mellan svenska koncernföretag. Målet återförvisades till Skatteverket för prövning om samtliga förutsättningar för återbetalning var uppfyllda eftersom detta inte hade prövats.

Domen meddelades av Kammarrätten i Sundsvall den 6 februari 2012 (mål nr 2959-09 m.fl.)

Kommentar

Enligt vår uppfattning är det mycket troligt att Skatteverket kommer att överklaga domen till Högsta förvaltningsdomstolen. Det är inte osannolikt att Högsta förvaltningsdomstolen i sådant fall kommer att medge prövningstillstånd då det saknas tidigare praxis i frågan. För det fall Högsta förvaltningsdomstolen inte meddelar prövningstillstånd, eller för det fall Högsta förvaltningsdomstolen håller med om kammarrättens bedömning, får det anses stå klart att den svenska slussningsregeln inte kan begränsas till att gälla endast mellan svenska företag. Vi anser dock att det redan nu kan vara läge för koncerner med dotterbolag inom EU att se över vilka möjligheter det finns att slussa eventuell tidigare ej avdragen ingående moms till dessa och för dem att därefter begära återbetalning av denna.