Bidrag får inte begränsa momsavdrag

Subventioner får ingå i nämnaren när man fördelar avdrag för ingående moms enligt schablon i en blandad verksamhet. Bidrag får dock inte begränsa rätten till momsavdrag i en fullt ut momspliktig verksamhet. I Sverige anser Högsta förvaltningsdomstolen att ett bidragsfinansierat projekt kan utgöra en separat verksamhetsgren, vilket i praktiken innebär att man begränsar rätten till avdrag.

Frågorna om subventioner var uppe till prövning i EU-domstolen i målet C-25/11, Varzim Sol. Ett portugisiskt bolag bedrev kasino- och underhållningsverksamhet. Underhållningsverksamheten subventionerades delvis av staten. Den portugisiska skattemyndigheten ansåg att subventionen i sig innebar momsfri verksamhet och att bolagets rätt att dra av ingående moms därför skulle begränsas. Frågorna till EU-domstolen handlade om huruvida det sjätte direktivet tillåter att man vid beräkning av avdragsgill andel ingående moms i blandad verksamhet låter subventioner ingå i nämnaren i det bråk som används för att bestämma den avdragsgilla andelen.

EU-domstolen konstaterade först att rätten till avdrag för ingående moms är en del av mervärdesskattesystemet som inte får inskränkas.

I artikel 11 A.1 a i det sjätte direktivet anges att subventioner som är direkt kopplade till priset på en vara eller tjänst är beskattningsbara. När det gäller andra subventioner får dessa ingå i nämnaren när den skattskyldige utför både transaktioner som ger rätt till avdrag och transaktioner som undantagits från skatteplikt.

Domstolen påpekade emellertid att bolaget i det här fallet inte hade gjort avdrag utifrån ett bråk, utan hade fördelat kostnaderna utifrån faktisk användning. När den metoden används får avdraget inte begränsas utifrån lämnade subventioner.

Kommentar

Domen innebär att om man använder sig av en schablonberäkning för att fastställa storleken på avdrag för ingående moms i en blandad verksamhet, så får lämnade subventioner ingå som en del i nämnaren i bråket.

Mer intressant är att EU-domstolen klart och tydligt säger att man inte får begränsa rätten till avdrag för ingående moms pga. lämnade subventioner, när den skattskyldige fördelat ingående moms genom att direktallokera kostnader till den momspliktiga respektive momsfria verksamhetsgrenen. Det innebär att när en verksamhet enbart genererar momspliktiga intäkter, så har man full avdragsrätt trots att man även får bidrag till verksamheten.

I RÅ 2010 ref 98 vägrade Högsta förvaltningsdomstolen avdrag för ingående moms i en forskningsverksamhet. De projekt som finansierades genom bidrag skulle behandlas som en egen verksamhetsgren som var skild från de projekt som genererade momspliktiga intäkter. På så sätt separerades den momspliktiga delen i företaget från den subventionerade delen, trots att det var samma forskare som arbetade i båda.

Vi ställer oss tveksamma till om det var korrekt att göra en fördelning på verksamhetsgrenar enbart utifrån hur verksamheten finansieras. Högsta förvaltningsdomstolen har dock tagit ställning och den aktuella EU-domen förändrar inte rättsläget i den delen.