Rapport från EU-domstolen om svensk dubbelbestraffning

Frågan om svensk dubbelbestraffning i skattemål ligger för avgörande i EU-domstolen. I en förhandlingsrapport från domstolen sammanfattas de yttranden som lämnats från olika medlemsländerna och från kommissionen vad gäller frågan om det är möjligt att tillämpa både reglerna om skattetillägg och straffrättsliga regler på samma handling.

Bakgrunden till målet är att vi i Sverige har ett regelverk för påförande av skattetillägg och dessutom straffrättsliga regler som kan tillämpas på samma handling. Frågan gäller om detta är förenligt med principen ”ne bis in idem”, som betyder att om en tvist tagits upp i en rättegång och dom har avkunnats, så får inte samma fråga prövas en gång till.

Hans Åkerberg Fransson åtalades 2009 för grovt skattebrott. Dessförinnan hade Skatteverket genomfört en omfattande utredning, fattat beskattningsbeslut och påfört skattetillägg. Haparanda tingsrätt vilandeförklarade målet om skattebrott. Därefter formulerade man fyra frågor för att utröna om det är möjligt att döma ut både skattetillägg och straff för skattebrott för samma handling utan att det strider mot förbudet mot dubbelbestraffning i Europakonventionen. Frågorna skickades till EU-domstolen för bedömning (mål C-617/10, Hans Åkerberg Fransson).

I förhandlingsrapporten från EU-domstolen sammanfattas de yttranden som lämnats från olika medlemsländer och från kommissionen. Den österrikiska regeringen anser exempelvis att förbudet mot dubbelbestraffning gör att man inte kan påföra både skattetillägg och straff för skattebrott. Den irländska regeringen menar tvärtom att det inte finns något förbud mot att samma lagöverträdelse ger både ett vite och ett straff, då det första kan ses som en avgift av administrativ karaktär.

Förhandlingsrapporten utgör underlag för generaladvokatens förslag till avgörande som lämnas till EU-domstolen.

Kommentar

Frågan om dubbelbestraffning har tidigare prövats av både Högsta förvaltningsdomstolen och Högsta domstolen, men de båda instanserna kom till olika slutsatser. Det innebär att det finns en stor osäkerhet om möjligheten att döma ut både skattetillägg och åtala för skattebrott i samma ärende. Om EU-domstolen kommer fram till att de båda systemen inte är förenliga betyder det att myndigheterna måste välja mellan att antingen påföra skattetillägg eller att åtala för skattebrott. Dessutom kan det eventuellt vara möjligt för de som tidigare blivit dubbelbestraffade att begära skadestånd från staten.