Delbetänkande lämnat av företagsskatteutredningen

Företagsskattekommittén har idag lämnat förslag till skatteincitament för riskkapital. För att finansiera förslagen föreslås att möjligheten till representationsavdrag slopas i sin helhet.

Regeringen tillsatte förra året en utredning med syfte att se över företagsbeskattningen. Kommittén har idag lämnat ett första delbetänkande, “Skatteincitament för riskkapital”, SOU 2012:3. Utredningen föreslår två alternativa skatteincitament för riskkapital kopplade till att nytt kapital tillskjuts till företaget, vid dess bildande eller vid nyemission. Det ena är riktat till fysiska personer och benämns riskkapitalavdrag. Det andra är riktat till företag och benämns emissionskredit. Utredningen föreslår att bestämmelserna ska träda i kraft den 1 januari 2013.

För att finansiera förslagen föreslås att reglerna om avdrag för utgifter för representation slopas i sin helhet. Som finansieringsalternativ har även diskuterats en utvidgning av de befintliga reglerna om ränteavdragsbegränsningar till att även omfatta externa förvärv. Eftersom hela regelverket om ränteavdragsbegränsningar ska ses över i kommitténs slutbetänkande anser dock kommittén att en utvidgning av dessa regler inte är det bästa finansieringsalternativet för detta första delbetänkande.

Förslagen om riskkapitalavdrag för fysiska personer och emissionskredit för företag har inte utformats i syfte att komplettera varandra och kommittén har inte analyserat konsekvenserna av en kombination av förslagen. Det föreslås dock inget förbud mot en tillämpning av båda förslagen. Kommitténs val att föreslå skattelättnader enbart för nytt och inte för allt kapital kräver att det införs flera komplicerade villkor för att undvika kringgåenden.

Emissionskredit för företag

Kommittén föreslår att det ska vara möjligt för företag att i vissa fall få en emissionskredit, vilken är utformad som ett anstånd med betalning av svenska arbetsgivaravgifter.

För att få en emissionskredit måste företaget uppfylla följande krav:

– företaget ska vara ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller ett motsvarande utländskt bolag med hemvist inom EES eller i en stat utanför EES som Sverige har ett skatteavtal med som innehåller en artikel om informationsutbyte, och

– företaget ska ha tagit emot kontant betalning för andelar som har getts ut vid bildandet av företaget eller vid nyemission.

Anstånd får beviljas med högst 35 procent av det belopp som har betalats för andelarna, dock max 5 miljoner kronor per koncern. En tredjedel av anståndet föreslås gälla under en period om fem år, en tredjedel under en period om sex år och en tredjedel under en period om sju år, räknat från den redovisningsperiod då företagets ansökan om anstånd inkommer till Skatteverket. På anståndet ska företaget betala ränta som motsvarar basräntan. För att det tillskjutna beloppet inte ska kunna återbetalas till ägarna eller föras vidare till andra företag föreslås bestämmelser som förhindrar anstånd vid vissa slags värdeöverföringar. Det föreslås också bestämmelser som förhindrar anstånd om företaget är eller blir del av samma koncern som den som har gjort tillskottet. De nya reglerna föreslås tas in i en ny lag, lagen om emissionskredit.

Emissionskrediten innebär att företag får en likviditetsförstärkning i samband med nyemissioner eller då företaget bildas. Emissionskrediten ska vara efterställd andra fordringar och har lägre prioritet än övriga fordringar i en konkurssituation. Krediten behöver heller inte tas upp som en skuld om en kontrollbalansräkning måste upprättas, vilket är en fördel för företag som bedriver riskfylld verksamhet.

Riskkapitalavdrag för fysiska personer

Kommittén föreslår att det ska vara möjligt för fysiska personer att i vissa fall få göra ett riskkapitalavdrag. Avdraget ska göras i inkomstslaget kapital med två tredjedelar av anskaffningsutgiften för andelarna. Andelarna ska ha förvärvats vid bildandet av företaget eller vid en nyemission och betalats kontant. Avdraget får uppgå till högst en miljon kronor per person och år. För att riskkapitalavdrag ska få göras måste företaget som får tillskottet uppfylla vissa krav, bl.a. följande:

– företaget ska vara ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller ett motsvarande utländskt bolag med hemvist inom EES eller i en stat utanför EES med vilken Sverige har ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte,

– företaget ska ha färre än 50 årsarbetskrafter samt en årsomsättning eller en balansomslutning som uppgår till högst 80 miljoner kronor beräknat på aggregerad nivå,

– företaget måste ha ett löneunderlag om minst 300 000 kronor det år då betalning för emissionen sker eller året därefter, och

– företaget får inte vara i ekonomiska svårigheter och verksamheten ska till huvudsaklig del bestå av rörelse.

Om tillskotten från fysiska personer överstiger 20 miljoner kronor per företag och år föreslås att avdrag endast medges för del av tillskottet. Avdraget ska ses som ett tidigarelagt avdrag för anskaffningsutgiften. I stället för att ändra i kapitalvinstberäkningen föreslås att riskkapitalavdraget återförs till beskattning vid avyttringstillfället och anskaffningsutgiften dras av på samma sätt som i dag. Riskkapitalavdraget kan betraktas som ett räntefritt lån och innebär endast en definitiv skattelättnad om andelarna inte säljs i framtiden.

Riskkapitalavdraget syftar till att ge en likviditetsförstärkning till fysiska personer som tillskjuter eget kapital till företag. Avdraget innebär att ägarna bara behöver stå för 80 procent av tillskotten. Avkastningen på företagets investering påverkas inte, vilket medför att ägarnas avkastning per satsad krona ska öka och det blir lönsammare att tillskjuta eget kapital till företag.

Riskkapitalavdrag ska dock inte få göras om aktiekapitalet har satts ned genom indragning av aktier och utbetalning till aktieägarna, inte heller om det nybildade företaget använt tillskottet för vissa särskilt angivna förvärv.

Gustaf Linder och Cecilia Fridstjerna

Kontakt
Gustaf Linder
040-693 15 72