Förhandsbesked om ”ventilen” i reglerna om räntesnurror

Skatterättsnämnden har lämnat ett förhandsbesked om en s.k. räntesnurra. Nämnden ansåg att undantaget från ränteavdragsbegränsningarna vid marknadsmässiga transaktioner (ventilen) kunde tillämpas då aktier överläts koncerninternt efter ett externt förvärv.

I korthet var fråga om en koncern med ett utländskt moderbolag och ett utländskt förvärvsbolag som skulle förvärva aktier i ett svensk noterat målbolag. 10 procent av aktierna i målbolaget ägdes av ett svenskt holdingbolag, varför förvärvet gick till på så sätt att förvärvsbolaget successivt köpte upp såväl holdingbolaget som 90 procent av aktierna i målbolaget. Efter förvärvet köpte det svenska holdingbolaget hela förvärvsbolagets aktiepost i målbolaget. Holdingbolagets köp finansierades bl.a. genom ett lån från moderbolaget.

För företag är ränteutgifter normalt sett avdragsgilla enligt en allmän bestämmelse i 16 kap. 1 § inkomstskattelagen. Rätten till avdrag begränsas dock i vissa fall genom reglerna i 24 kap. 10 a – e §§. Huvudregeln innebär att ränteutgifter till ett företag i intressegemenskap med låntagande företag inte får dras av om skulden avser förvärv av en delägarrätt från ett företag i samma gemenskap. Ränteutgifterna får emellertid ändå dras av om inkomsten som motsvarar ränteutgiften beskattas med minst 10 procent hos mottagaren (tioprocentskravet), eller om såväl förvärvet som den skuld som ligger till grund för ränteutgifterna är huvudsakligen affärsmässigt motiverade (ventilen).

Skatterättsnämnden konstaterade inledningsvis att lånet som upptagits av holdingbolaget träffades av avdragsbegränsningarna enligt huvudregeln och att tioprocentskravet inte var uppfyllt eftersom ränteinkomsten från holdingbolaget inte beskattades med minst 10 procent hos moderbolaget. Frågan uppkom därmed om det kunde föreligga huvudsakligen affärsmässiga skäl för det koncerninterna aktieförvärvet och för finansieringen i enlighet med ventilen. Med affärsmässiga skäl avses enligt förarbetena bl.a. att det ska finnas sunda företagsekonomiska och affärsmässiga skäl, vid sidan om eventuella skatteeffekter.

Skatterättsnämnden ansåg att det är uppenbart att skattemässiga hänsyn påverkat hur koncernens ägande och finansiering av de förvärvade aktierna har utformats, men att dessa skattemässiga skäl framstår som underordnade vid en jämförelse med de angivna affärsmässiga skälen och med hänsyn till att aktierna först hade förvärvats externt. Vid en samlad bedömning fann alltså Skatterättsnämnden att villkoren för att dra av de aktuella ränteutgifterna med stöd av ventilen fick anses vara uppfyllda. Det fanns inga skiljaktiga meningar i ärendet.

Kommentar

Enligt doktrin och förarbeten till den aktuella bestämmelsen krävs det, för att ventilen ska vara tillämplig, att både det interna förvärvet och skuldförhållandet är huvudsakligen affärsmässigt motiverade. I detta ärende synes Skatterättsnämnden dock bara ha uttalat sig om affärsmässigheten i det koncerninterna förvärvet och inte nämnt huruvida de anser att den koncerninterna finansieringen är huvudsakligen affärsmässigt motiverad. Med tanke på utgången i ärendet så har de uppenbarligen funnit att upptagandet av det koncerninterna skuldförhållandet också var huvudsakligen affärsmässigt motiverat men det är svårt att dra några slutsatser om vad som var avgörande för den uppfattningen.

Av förhandsbeskedet bör man dock kunna dra slutsatsen att koncerninterna förvärv och lånefinansieringar som sker nära inpå ett föregående externförvärv ska bedömas i ljuset av det externa förvärvet och det verkar som om Skatterättsnämnden gjort en sammantagen bedömning av transaktionerna i stort. Det återstår dock att se vad Högsta förvaltningsdomstolen anser om detta då förhandsbeskedet överklagats.

Magnus Pantzar och Joackim Lundholm

Länk till Skatterättsnämndens förhandsbesked från den 4 juli 2011 (dnr. 52-10/D)