Generaladvokaten om exit-beskattning av bolag

EU-domstolens generaladvokat anser i National Grid att exit-beskattning av ett bolag som flyttat sin verkliga ledning till en annan medlemsstat är oförenlig med etableringsfriheten om det är enkelt att följa upp bolagets tillgångar.

Generaladvokatens förslag till avgörande gäller målet C-371/10, National Grid, där ett i Nederländerna bildat bolag flyttat ut från Nederländerna genom att flytta sin verkliga ledning till Storbritannien. Generaladvokaten finner att exit-beskattning i en sådan situation utgör en oproportionerlig inskränkning av etableringsfriheten om det är enkelt att följa upp bolagets tillgångar.

Generaladvokaten tar först ställning till om bolag som flyttar sin verkliga ledning till en annan medlemsstat och samtidigt finns kvar i den medlemsstat där det bildats, kan åberopa etableringsfriheten gentemot den stat som det flyttar från. Utifrån EU-domstolens tidigare domar i målen 81/87, Daily Mail och C‑210/06, Cartesio har det anförts att sådana situationer generellt skulle falla utanför etableringsfrihetens tillämpningsområde.

Enligt generaladvokaten innebär nämnda domar emellertid bara att etableringsfriheten inte ger bolag en rätt att flytta till en annan medlemsstat och samtidigt behålla ställningen som bolag i den medlemsstat som det flyttar från. Eftersom ställningen som bolag i Nederländerna inte är ifrågasatt i målet finner hon därför att det aktuella bolaget i princip kan åberopa etableringsfriheten. Med i huvudsak samma resonemang finner hon även att de nederländska reglerna innebär en inskränkning av etableringsfriheten.

Fråga är då om reglerna ändå kan vara tillåtna enligt EU-domstolens doktrin om tvingande hänsyn till allmänintresset. För att en inskränkning ska vara tillåten på denna grund krävs dels att det finns en sådan rättfärdigandegrund, dels att reglerna inte är mer långtgående än vad som är nödvändigt för att uppnå målet (dvs. att de är proportionerliga).

Generaladvokaten finner i denna del att exit-beskattningen i princip kan motiveras av såväl den välavvägda fördelningen av beskattningsrätten som skattesystemets inre sammanhang. Hon kommer fram till att exit-beskattning är proportionerlig om det utflyttade företagets tillgångar till sin karaktär eller omfattning inte rimligtvis kan följas upp fram till den tidpunkt då de latenta värdeökningarna realiseras. Däremot vore det oproportionerligt att påföra exit-skatt innan de latenta värdeökningarna realiseras, om det är förhållandevis enkelt att följa upp vad som händer med tillgångarna. Någon generell princip för huruvida senare värdenedgångar då ska beaktas föreslås inte, men i det aktuella fallet, som gäller en fordran i utländsk valuta som ökat i värde, finner generaladvokaten att värdenedgångar som uppkommer fram till avyttringen ska beaktas.

Kommentar

Vi instämmer i generaladvokatens bedömning att domarna i Daily Mail och Cartesio, som gäller bolagsrättsliga bestämmelser, inte ska ges en sådan räckvidd att de omfattar exit-beskattning. Det får anses förväntat att generaladvokaten fann att exit-beskattningen i princip kan motiveras av den välavvägda fördelningen av beskattningsrätten. Denna rättfärdigandegrund har accepterats av domstolen bl.a. i målet C‑470/04, N, som gällde exit-beskattning av fysiska personer. Av visst intresse är även att generaladvokaten finner att skattesystemets inre sammanhang är ett sådant tvingande allmänintresse som kan motivera beskattningen. Denna rättfärdigandegrund har annars av domstolen ansetts tillämplig endast i ytterst få fall.

Vidare är den tämligen ingående proportionalitetsbedömningen i målet av stort intresse. För svenskt vidkommande kan generaladvokatens resonemang i denna fråga jämföras med Högsta förvaltningsdomstolens resonemang i den s.k. Maltadomen (RÅ 2008 ref. 30). I denna dom fann Högsta förvaltningsdomstolen att svenska regler om uttagsbeskattning av bolag vid utflyttning var oproportionerliga eftersom beskattning kunde åstadkommas genom mindre ingripande åtgärder. Högsta förvaltningsdomstolen resonerade dock inte om huruvida utfallet av proportionalitetsbedömningen kan bli olika beroende på om det är mer eller mindre svårt att följa upp värdeökningarna. Generaladvokaten för därmed i National Grid ett mer nyanserat och subtilt resonemang.

Det torde vara svårt att vid utflyttningen göra en prognos av om vissa tillgångar kommer att kunna följas upp på ett ”förhållandevis enkelt” sätt. Svårigheter att följa upp en värdeökning torde t.ex. kunna bero på förvärv av nya tillgångar efter utflyttningen. Vi kan därför inte utesluta att EU-domstolen kommer att göra en något mer schematisk proportionalitetsbedömning. Rättstillämpningen bör vara rimligt förutsägbar för den skattskyldige. Baserat på domstolens tidigare praxis avseende exit-beskattning av fysiska personer bör proportionalitetsbedömningen utmynna i att sådan beskattning generellt är oproportionerlig om någon form av uppskov skulle kunna ges och därmed många gånger vara otillåten.

Martin Segerström

 

Kontakt
Martin Segerström
08-520 587 98