SWIFT-tjänster är inte momsfria

EU-domstolen har slagit fast att s.k. SWIFT-tjänster som används av banker och andra finansiella institut vid betalningsöverföringar och värdepappers¬handel inte är momsfria. Domen rör frågan om vad som utgör momsfria finansiella transaktioner.

Finlands högsta förvaltnings­domstol hade begärt ett förhands­avgörande från EU-domstolen i ett mål där Nordea Pankki Suomi Oyj överklagat en dom från Helsingfors förvalt­ningsdomstol enligt vilken Nordea befanns skattskyldig till moms i Finland för förvärv av tjänster från SWIFT (Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunication). Frågan till EU-domstolen var huruvida SWIFT-tjänster omfattas av undantaget från moms för finans­iella tjänster, dvs. transaktioner som medför en överföring av medel eller värdepapper.

Det finns inget som hindrar att tjänster som externa leverantörer till finansiella institut utför omfattas av undantaget från moms för finansiella tjänster. EU-domstolen menade att det därför måste prövas dels (i) om tjänsterna kan medföra rättsliga och ekonomiska för­ändringar som liknar de förändringar som följer av betalningar mellan banker, dels (ii) vilket ansvar SWIFT har gentemot sina kunder, de finansiella institutionerna.

EU-domstolen fann att SWIFT:s tjänster enbart syftar till att överföra uppgifter och därför i sig inte uppfyller någon av de funktioner som avses med en transaktion som medför överföring av medel eller värdepapper. Vidare konstaterar EU-domstolen att SWIFT:s ansvar begränsas till tekniska aspekter. Domstolen fann därför att undantaget från moms för finansiella tjänster inte omfattar de aktuella SWIFT-tjänsterna.

Domen meddelades den 28 juli 2011 (mål C-350/10).

Kommentar

Domen rör den tämligen komplexa frågan om vad som utgör momsfria finansiella transaktioner. Frågan i målet gällde vissa specifika tjänster som i princip bara levereras av ett företag. Domens slutsats i sig är därför möjligen av begränsat värde som vägledning vid frågan om momsplikt för andra tjänster inom den finansiella branschen.

Eftersom Nordea anförde att de aktuella SWIFT-tjänsterna indirekt påverkar den rättsliga och ekonomiska situationen för finansiella institut och deras kunder är däremot EU-domstolens prövning av den frågan av större generell betydelse. Domstolen har i tidigare mål fått just frågan om vad det är som kännetecknar en tjänst som är undantagen från skatteplikt och som har till syfte att överföra medel och medför rättsliga och finansiella förändringar (exempelvis mål C-175/09, AXA). Frågan besvarades dock inte av EU-domstolen i det målet.

Vid sin prövning i SWIFT-målet har EU-domstolen hänvisat till sin tidigare praxis (mål C-235/00, CSC och mål 2/95, SDC) där domstolen slog fast att en överföring är en transaktion som består i att verkställa en order att överföra ett penning­belopp som i synnerhet kännetecknas av att den medför en förändring i den rättsliga och ekonomiska situationen mellan två parter. I SWIFT-målet definierar domstolen vad som utgör en sådan transaktion som medför rättsliga och finansiella förändringar genom att tala om vad som inte gör det. Därvid verkar domsolen fästa avgörande vikt vid vilket ansvar SWIFT – i det här fallet – har haft, och konstaterar att det begränsas till de tekniska aspekterna av de i och för sig finansiella transaktionerna.

Intressant är att trots EU-domstolens bedömning att SWIFT:s tjänster inte har till syfte att överföra medel eller medför finansiella eller rättsliga ändringar har dessa tjänster bedömts vara momsfria i ett antal EU-länder. I Sverige har Kammarrätten i Stockholm under 2010 prövat motsvarande fråga. Kammarrätten slog då fast att SWIFT:s tjänster inte omfattas av undantaget för finansiella tjänster.

Klara Modin

Kontakt
Klara Modin
070-318 91 27