Kommissionen föreslår ändringar i energiskattedirektivet

Kommissionen har föreslagit förändringar i energiskattedirektivet. Syftet är att säkerställa att energibeskattningen bidrar till en lägre och renare energiförbrukning inom EU. Förslagen innebär bl.a. olika miniminivåer för koldioxidskatt och energiskatt.

EU har fastställt flera klimat- och energimål som ska uppfyllas av unionen senast 2020. För att nå dessa mål spelar energibeskattningen en central roll, vilket medför att energibeskattningen måste anpassas så att rätt incitament ges. För att nå dessa mål kom kommissionen den 13 april 2011 med förslag till ändringar i energiskattedirektivet (2003/96/EG).

Enligt förslaget ska miniminivån för beskattning av energiprodukter delas in i två delar, koldioxidskatt och energiskatt.

Koldioxidskatten baseras på energiproduktionens koldioxidutsläpp. För de biobränslen som uppfyller de tidigare fastställda hållbarhetskriterierna ska koldioxidskatten vara noll. Beskattningen kommer att gälla alla utsläpp av koldioxid som inte omfattas av handelssystemet med utsläppsrätter (EU ETS). De utsläpp som omfattas av EU ETS är undantagna från koldioxidbeskattning. Minimibeskattningen föreslås uppgå till 20 euro per ton utsläppt koldioxid.

Energiskatten baseras på energiinnehåll uttryckt i gigajoule oavsett vilken energiprodukt den avser. Skatten ska återspegla den faktiska energi en produkt genererar. Minimibeskattningen av motorbränslen föreslås uppgå till 9,6 euro per gigajoule. För bränslen som används för uppvärmning föreslås dagens miniminivå för el gälla även för alla energiprodukter som används för uppvärmning med beaktande av energiinnehållet i varje produkt.

Minimiskattenivåerna föreslås realvärdessäkras samt att ett visst förhållande ska råda mellan koldioxidskatt och energiskatt när medlemsstaterna fastställer sina nationella nivåer.

Ändringarna föreslås vara genomförda i medlemsstaterna senast den 31 december 2012. Vissa övergångsbestämmelser föreslås dock.

Konsekvenser i Sverige
Det förslag som kommissionen lagt fram bygger på de principer som redan tillämpas i Sverige idag. De energiskattesatser och koldioxidskattesatser som Sverige har idag ligger över de föreslagna miniminivåerna för samtliga fossila bränslen som används som motorbränsle och uppvärmningsbränsle samt för el. Av exemplet nedan framgår skillnaderna för de vanligaste bränslena.

Bränsle Redan beslutad energiskatt och koldioxidskatt i Sverige 2013 Energiskatt och koldioxidskatt enligt
föreslagen miniminivå
Bensin 5,63 SEK per liter 3,31 SEK per liter
Diesel (Mk1) 4,86 SEK per liter 3,24 SEK per liter
Eldningsolja 3910,00 SEK per m³ 576,00 SEK per m³

 

 

 

 

 

Sveriges nuvarande differentiering av energiskatten på bensin respektive diesel med olika miljöklasser kan behållas. Sverige har redan infört att energiskattesatsen beräknas från energiproduktens energiinnehåll avseende de bränslen som används för uppvärmningsändamål. För bränslen som används för motordrift har en tillnärmning av energiskatten mellan bensin och diesel påbörjats.

Ett obligatoriskt undantag från koldioxidskatt för bränslen som förbrukas i anläggningar som omfattas av EU ETS införs.

Undantaget från beskattning av bränslen som används för elproduktion begränsas på så sätt att endast energiskatten för de fall elproduktion sker med hjälp av pannor som omfattas av EU ETS kan undantas.

Kommentar
De föreslagna förändringarna i energiskattedirektivet förväntas inte föranleda några större effekter i Sverige eftersom Sverige ligger i framkant gällande en effektiv energibeskattning. En fördel för Sverige, om de föreslagna förändringarna träder i kraft, är att övriga medlemsstater går i samma riktning som Sverige vilket i förlängningen bör medföra en sundare konkurrens gentemot övriga medlemsstater.

Magnus Edvaldsson