Skatteverket tycker till om vårpropositionen

Skatteverket har kommenterat de lagändringar som Finansdepartementet föreslog i anslutning till årets vårproposition. Sammanfattningsvis kan sägas att Skatteverket avstyrker flera av de föreslagna skattelättnaderna och föreslår ytterligare skärpningar jämfört med Finansdepartementets förslag.

Ökad avdragsrätt för forskning och utveckling
Skatteverket har inga invändningar mot förslaget om att det klart ska framgå att avdrag ska göras inte bara om forskningen eller utvecklingsarbetet har eller kan antas få betydelse för den huvudsakliga näringsverksamheten, utan också om den har eller kan antas få betydelse för verksamheten i övrigt. Skatteverket framhåller dock att det är angeläget att det preciseras vad som avses med forskning och utveckling i sammanhanget.

Skattelättnader avseende förvärvsinkomster

Förstärkt jobbskatteavdrag
Skatteverket har inga invändningar mot förslaget om förstärkning av jobbskatteavdraget men anser att reglerna bör utformas på ett sådant sätt att de enkelt kan förklaras för den enskilde och att avdraget bör vara frikopplat från övriga inkomster, dvs. enbart avse arbetsinkomster.

Skattelättnader för utomlands bosatta
Tjänsteinkomster i Sverige som intjänas av fysiska personer (dock ej artister och idrottsmän) som är bosatta utomlands är föremål för s.k. SINK-beskattning. Ett förstärkt jobbskatteavdrag och förhöjt grundavdrag för pensionärer kan förväntas medföra en betydande ökning av personer som väljer att beskattas enligt inkomstskattelagen, varför regeringen har föreslagit att SINK-beskattningen sänks till 20 procent.

Skatteverket har inga invändningar mot att SINK beskattningen sänks till 20 procent. Verket menar dock att skattesänkningarna kan få en mycket större effekt än beräknat. Detta mot bakgrund av de domar som Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 30 december 2010 (mål nr 930-931-09). I domarna uttalades att aktuella kostnadsersättningar i grunden är skattepliktiga men att skatteavdrag från eller arbetsgivaravgifter för ersättningarna inte ska göras när de betalas till arbetstagare som är bosatta i andra medlemsländer. Även om ersättningarna i sig anses som skattepliktiga är utbetalaren varken skyldig att göra skatteavdrag från eller att betala arbetsgivaravgifter för de aktuella kostnadsersättningarna.

Förenklad expertskatt
Utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner har idag rätt till vissa skattelättnader (s.k. expertskatt). För att öka förutsägbarheten kring vem som kan erhålla lättnaderna har regeringen föreslagit att alla som rekryterats från utlandet och som har en inkomst överstigande två prisbasbelopp (idag 85 600 kr) automatiskt ska vara berättigade till skattelättnaderna. Den föreslagna kvalificeringsgränsen ska utgöra ett alternativ till dagens krav vilket innebär att personer vars inkomst inte överstiger två prisbasbelopp även fortsättningsvis kan omfattas av skattelättnaderna.

Skatteverket välkomnar en förenkling av reglerna beträffande expertskatt men avstyrker ändå förslaget. Verket framhåller att regler som kräver individuell prövning i så stor utsträckning som möjligt bör undvikas. För att ytterligare förenkla reglerna och öka förutsebarheten menar verkat därför att det enda avgörande kriteriet för att identifiera de personer som kommer ifråga för skattelättnader bör vara den föreslagna lönenivån.

Nedsatt förmånsvärde för vissa miljöanpassade bilar
Skatteverket avstyrker förslaget om att nedsatt förmånsvärde på miljöanpassade bilar förlängs med två år för att gälla tom. den 31 december 2013. Skatteverket framhåller att kontantlön inte bör diskrimineras jämfört med en motsvarande förmån. Verket anser vidare att hantering och redovisning av förmåner dessutom medför administrativa kostnader för arbetsgivarna vilket av förenklingsskäl talar för att minska förekomsten av förmåner. Om den föreslagna ändringen skulle komma att genomföras anser verket att alkoholbilar inte ska omfattas av regelverket.

Förändringar för delägare i fåmansbolag, enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag

Förändring av förenklingsregeln – höjt schablonbelopp
Skatteverket avstyrker förslaget om en höjning av schablonbeloppet vid beräkning av hur stor del av utdelning och kapitalvinst som beskattas med 20 procent enligt den s.k. förenklingsregeln. Regeringen har föreslagit en höjning från 2,5 till 2,75 inkomstbasbelopp. Verket framhåller att en höjning av schablonbeloppet skulle medföra att incitamentet blir starkare att enbart av skatteskäl utföra arbetsuppgifter via ett eget fåmansföretag. Enligt verkets uppfattning bör delägare i ett fåmansföretag som arbetar i företaget i princip ha samma skattebelastning på sina arbetsinkomster som en löntagare utan ägarintresse. För det fall avsikten ändå är att höja schablonbeloppet bör ett lägre belopp övervägas för företag som inte har annan anställd person än delägare i företaget eller någon närstående till delägare.

Förändring av förenklingsregeln – begränsning till endast ett företag
Skatteverket tillstyrker förslaget att begränsa rätten för en person som är delägare i flera fåmansföretag att använda förenklingsregeln för samtliga företag till att endast använda den i ett företag. Verket anser dock att ytterligare begränsning av regelns tillämplighet behövs då den föreslagna begränsningen inte förhindrar utnyttjande av förenklingsregeln inom en närståendekrets.

Förändring av huvudregeln – Beräkning av omkostnadsbelopp
Skatteverket tillstyrker förslaget om att delägare, vid beräkning av hur stor utdelning som blir föremål för 20 procent beskattning enligt den s.k. huvudregeln, ska bortse från kapitaltillskott som lämnats under de två närmast föregående beskattningsåren. Enligt verkets mening är det av vikt att upplägg med kortvarigt kapitaltillskott som görs i syfte att höja andelsägarens gränsbelopp motverkas.

Förändring av huvudregeln – Beräkning av löneunderlag
Beräkningen enligt huvudregeln påverkas också av fåmansföretagets löneunderlag, dvs. hur stora löneutbetalningar som skett från bolaget. Skatteverket har identifierat att löneunderlag utnyttjas dubbelt, exempelvis genom att bolag med höga löneunderlag förvärvas strax före årsskiftet.

Skatteverket tillstyrker förslaget om att delägare vid beräkningen av löneunderlaget endast får räkna med de löner som betalats ut under den del av året då han ägt andelen. Upplägg med lönebolag är ett förfarande som enligt verkets uppfattning bör förhindras.

Takbelopp för tjänstebeskattning av utdelning
Skatteverket tillstyrker förslaget om att utdelning överstigande 100 basbelopp per år aldrig ska bli föremål för tjänstebeskattning hos en delägare. Verket anser vidare att det är viktigt att reglerna för utdelningar och kapitalvinster är desamma så att en enhetlighet i systemet uppnås. Således föreslår verket att även takregeln för kapitalvinster ska avse beskattningsåret istället för nuvarande femårsperiod. Verket föreslår även ett tillägg avseende närståendekretsen i föreslagen lagregel.