Momssats på tillhandahållande av livsmedel för omedelbar förtäring

EU-domstolen har bedömt tillämplig momssats på tillhandahållanden av mat och dryck.

EU-domstolen kommenterade i de förenade målen C-497/09, C-499/09, C-501/09 och C-502/09 huruvida viss verksamhet skulle anses utgöra ”leverans av varor” eller ”tillhandahållande av tjänster”. Verksamheten i två av de aktuella målen bestod i försäljning av dryck och maträtter, tillagade för omedelbar förtäring, som såldes från gatukök med enklare diskar som möjliggjorde för kunderna att äta maten på stället. Det tredje målet avsåg försäljning av popcorn och chips i biograffoajéer, där det visserligen inte fanns särskilda diskar som var avsedda för förtäring av chipsen men där det i vissa foajéer fanns ståbord, barstolar, bänkar, stolar, bord och avställningsytor längs väggarna. Det fjärde målet avsåg en köttaffär som bedrev cateringverksamhet och inom ramen för denna levererade beställda rätter i slutna behållare samt, om kunden så önskade, även glas, porslin, bestick, ståbord och personal.

I målen utgick EU-domstolen från att fråga var om ett enda sammansatt tillhandahållande. Den första frågan som domstolen hade att besvara var därmed om det aktuella tillhandahållandet skulle anses utgöra leverans av vara eller tillhandahållande av tjänst.

Ifråga om gatuköksverksamheten samt försäljningen i biograffoajéer konstaterade EU-domstolen att tillhandahållandet av korvar, pommes frites, chips etc. visserligen förutsätter att maten tillagas eller värms upp men att denna tillredning begränsar sig till ”hastiga och standardiserade ingrepp” som för det mesta inte sker på beställning av en särskild kund utan efter allmän efterfrågan. Vidare konstaterade EU-domstolen att det i verksamheten inte förekom någon serveringspersonal, verklig rådgivning eller egentlig service till kunderna, lokaler särskilt avsedda för förtäring, garderob eller toalett och i allt väsentligt inte heller glas, porslin, möbler eller borddukning. De tjänstemoment som förekom bestod därmed bara i förekomsten av enkla inrättningar där det inte fanns någon möjlighet att sitta och där bara ett begränsat antal kunder fick plats att förtära maten. Ifråga om biograffoajéerna påpekade EU-domstolen även att tillhandahållandet av möblemang i foajéerna i regel var oberoende av försäljningen av popcorn och chips och att de ytor där möblemanget fanns dessutom fungerade som väntsalar eller mötespunkter. EU-domstolen gjorde därför bedömningen att tjänstemomentet var underordnat i förhållande till det huvudsakliga tillhandahållandet som bestod i leverans av varor.

Ifråga om cateringverksamheten konstaterade EU-domstolen att maträtter som en cateringfirma levererar till hemmet i regel inte är resultatet av en enkel standardiserad tillredning utan innehåller ett mer avancerat tjänstemoment som kräver en större arbetsinsats och en högre grad av kunnande. Maträttens kvalitet, kreativitet och framställning är aspekter som i regel är av avgörande betydelse för kunden och kunden har ofta möjlighet att välja egenkomponerade maträtter. Cateringfirmans leverans av maten är viktig för kunden, och leveransen kan dessutom omfatta delar som möjliggör förtäring såsom porslin eller möblemang. Viss mänsklig inblandning förutsätts för hantering av utrustningen. EU-domstolen ansåg därför att – utom i fall då cateringfirman begränsar sig till att leverera standardiserade maträtter utan några övriga tjänstemoment, eller när det finns andra särskilda omständigheter som visar att leveransen av maträtterna är överordnade tjänstemomenten och därmed utgör den huvudsakliga delen av transaktionen –  cateringverksamheten skulle anses utgöra tillhandahållande av tjänster. Avslutningsvis konstaterade domstolen att begreppet ”livsmedel” i momsdirektivet även omfattar maträtter och måltider som tillagas för omedelbar förtäring.

Kommentar
EU-domstolens avgörande öppnar upp för en förnyad diskussion kring gränsdragningen mellan tillhandahållande av livsmedel och tillhandahållande av serverings-/cateringtjänst.

Skatteverket har i ett ställningstagande från 2009 (”Restaurang- och catering-/serveringstjänster”, dnr. 131 750777-08/111) angivit att tillhandahållande av mat från t.ex. ett gatukök utan serveringsplats inte kan anses utgöra en restaurang-/cateringtjänst. Till skillnad från vad Skatteverket uttalade i ställningstagandet ger emellertid EU-domen stöd för att även tillhandahållande av mat från gatukök etc. med serveringsplats i viss utsträckning ska anses utgöra tillhandahållande av vara och därmed vara föremål för den lägre momssatsen.

EU-domstolens uppfattning synes stå i överensstämmelse med en tidigare dom från Förvaltningsrätten i Falun (mål nr 1524-10 från den 8 mars 2011). Målet avsåg vilken momssats som skulle tillämpas vid försäljning av mat och dryck från en kiosklucka i ett badhus. Förvaltningsrätten ansåg att tillhandahållandet från kioskluckan skulle anses utgöra tillhandahållande av livsmedel och därmed beskattas enligt skattesatsen 12 procent, bl.a. eftersom det möblemang som fanns att tillgå för förtäringen av maten inte tillhörde kiosken utan simhallen. Skatteverkets ställningstagande synes alltså inte vara i linje med de båda domstolarnas uppfattning varför ett uppdaterat ställningstagande från Skatteverkets sida vore önskvärt.

Klara Modin

Kontakt
Klara Modin
070-318 91 27