Lundinregeln slopas

Finansdepartementet har lagt fram ett förslag till vissa ändringar inom företagsbeskattningen med syfte att anpassa lagstiftningen till den utveckling som skett.

Den s.k. Lundinregeln innebär en begränsning för ett aktiebolags rätt att ta emot skattefri utdelning på förvärvade andelar. Enligt 24 kap. 19 § IL ska köparen, ”om denne inte i och med köpet får en tillgång av verkligt och särskilt värde med hänsyn till den bedrivna näringsverksamheten”, ta upp utdelning från företaget till beskattning. Regeln är avsedd att träffa utdelning från förvärvade skalbolag.

Sedan regelns tillkomst har ägarbeskattningen förändrats på så sätt att det inte längre finns några nämnbara skillnader i beskattningen beroende på hur en ägare väljer att tillgodogöra sig vinsterna i ett aktiebolag, dvs. det saknas normalt skattemässiga skäl att växla utdelning till kapitalvinst eller likvidationslikvid.

Redan i 2002 års Företagsskatteutredning (SOU 2005:99) föreslogs ett upphävande av Lundinregeln eftersom den i de allra flesta fall inte längre fyller någon funktion. Vidare får Lundinregeln normalt inte tillämpas vid gränsöverskridande utdelningar inom EU enligt en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) av den 30 december 2010 (mål nr 1662-09) Mot bakgrund av Företagsskatteutredningens slutsatser och HFD:s dom föreslås Finansdepartementet nu ett upphävande av Lundinregeln.

Finansdepartementet föreslår även ett antal förtydliganden med anledning av införandet av handelsbolagsandelar i systemet med näringsbetingade andelar, bl.a. att skattefria avyttringar av handelsbolagsandelar ska omfattas av bestämmelserna i 23 kap. 11-12 §§ IL samt ett klargörande avseende vid vilken tidpunkt skattefriheten för utdelning/kapitalvinst på handelsbolagsandelar ska bedömas för det fall andelen överlåtits under året.

Enligt huvudregeln är det den som äger en handelsbolagsandel vid beskattningsårets utgång som ska ta upp resultatet från handelsbolaget även om handelsbolagsandelen har övergått till en ny ägare under året. Om handelsbolaget under året erhållit utdelning och/eller avyttrat näringsbetingade andelar med vinst måste kraven för skattefrihet vara uppfyllda såväl vid tidpunkten för utdelningen/avyttringen som vid beskattningsårets utgång. Om handelsbolagsandelen ägs av någon som inte kan lyfta skattefri utdelning vid utdelningstidpunkten blir denna således skattepliktig för den som äger andelen vid beskattningsårets utgång, även om utdelningen skulle varit skattefri om köparen ägt andelen redan vid utdelningstillfället. Motsvarande gäller för kapitalvinster.

Slutligen föreslås att tidsfristen för inlämnande av skalbolagsdeklaration förlängs från 30 till 60 dagar från det att andelen har avyttrats. Om köparen tillträder aktierna först efter avyttringen gäller tidsfristen från tillträdet. Det särskilda bokslutet som ska ligga till grund för inkomstberäkningen ska därför kunna upprättas som om beskattningsåret avslutats vid tidpunkten för köparens tillträde.

Promemorian skickades ut på remiss den 22 mars. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 januari 2012.

Kommentar
Förslagen i promemorian innebär en lättnad för företagen, framförallt i samband med företagsöverlåtelser, genom slopandet av Lundinregeln och en uppmjukad tidsfrist för upprättande av särskilt bokslut och avlämnande av skalbolagsdeklaration.

Lundinregeln borde egentligen ha upphävts redan 2003 i samband med att skattefrihet infördes för utdelning och kapitalvinst på näringsbetingade andelar i bolagssektorn. Därefter har den i praktiken saknat skattemässigt syfte samtidigt som den inneburit en risk vid t.ex. företagsöverlåtelser.

Vad gäller den förlängda tidsfristen för inlämnande av skalbolagsdeklaration underlättas förvisso den administrativa bördan för företagen till viss del, dock inte tillräckligt. Istället hade det varit önskvärt med en snävare definition av vad som utgör ett skalbolag. Skatterättsnämnden ansåg i ett förhandsbesked 2007 att ett nybildat bolag som förvärvat fastigheter skulle utgöra ett skalbolag. Även om omständigheterna var speciella finns risk för att i princip samtliga aktiebolag som avyttras inom två år från det att bolaget startats kan utgöra skalbolag.

Vad gäller frågan om vid vilken tidpunkt skattefriheten på utdelning/kapitalvinst i handelsbolag ska bedömas framstår regeringens förslag om två bedömningstidpunkter som något strikt. Istället torde det vara tillräckligt att bedöma skattefriheten hos det skattesubjekt som faktiskt tar upp resultatet från handelsbolaget till beskattning.

Läs mer på regeringen.se.