Tidpunkt för koncernbidrag till utländskt dotterbolag

Kammarrätten i Stockholm lämnade den 24 mars 2011 dom i ett mål om avdragsrätt för koncernbidrag till utländskt dotterbolag (mål nr 4305-10). Målet avsåg tidpunkten för värdeöverföringen till dotterbolaget.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) förklarade 2009, med stöd av EU-domstolens avgörande i Marks & Spencer-målet, att den svenska skattelagstiftningen stred mot EU-rätten då den inte medgav avdrag för en slutlig förlust i ett utländskt dotterbolag inom EES. Enligt HDF förutsätter avdrag för koncernbidrag till utländskt dotterbolag – liksom för inhemska koncernbidrag – bl.a. en faktisk värdeöverföring. Under 2010 infördes regler i 35 a kap. IL som medger s.k. koncernavdrag för slutliga förluster i utländskt dotterbolag i vissa fall, utan något krav på värdeöverföring.

Frågan som nu har prövats av kammarrätten avser beskattningsår före ikraftträdandet av de nya reglerna om koncernavdrag. Kammarrättens bedömning utgår därför från de principer som fastslogs av HFD 2009.
Ett svenskt moderbolag lämnade under 2000 koncernbidrag till sitt utländska dotterbolag varefter likvidation av dotterbolaget slutfördes under 2002. Moderbolaget yrkade avdrag för koncernbidraget vid 2003 års taxering. Skatteverket hänvisade till sina styrsignaler och nekade avdrag med motiveringen att koncernbidraget hade lämnats för tidigt och att endast förmögenhetsöverföringar hänförliga till det utländska dotterbolagets sista hela beskattningsår (dvs. normalt sett året före det år då likvidationen avslutas) får beaktas. Såväl förvaltningsrätten som kammarrätten ansåg dock att en sådan begränsning skulle innebära en EU-stridig diskriminering.

Kommentar
Skatteverkets uttalanden i målet antyder att verket har intagit en mycket restriktiv hållning avseende möjligheten att få avdrag för koncernbidrag till utländska dotterbolag. För att uppfylla de krav Skatteverket gett uttryck för krävs bl.a. att det svenska moderbolaget i förväg vet vilket år likvidationen av det utländska dotterbolaget kommer att slutföras. Detta är i många fall utom moderbolagets kontroll och omöjligt att förutse, varför Skatteverkets hållning svårligen kan förenas med den EU-rättsliga principen om att det inte får vara orimligt svårt för en skattskyldig att utöva sina rättigheter. Kammarrättens dom är således välkommen.

Skatteverket anger på sin hemsida att domen inte kommer att överklagas och att verket kommer att anpassa sig till kammarrättens bedömning.

Mika Andersson

Kontakt
Mika Andersson
070-318 92 57