Förlust på näringsbetingade borgensåtaganden

Skatteverket har i ett ställningstagande redovisat sin syn på hur förluster på vissa borgensåtaganden ska bedömas skattemässigt.

• Förluster på näringsbetingade borgensåtaganden är avdragsgilla enligt 16 kap. 1 § IL. Avdrag medges med skillnaden mellan det belopp som erlagts på grund av åtagandet och värdet på den regressfordran som uppkommer i samband med infriandet av åtagandet.

• För att borgensåtagandet ska anses vara näringsbetingat anser Skatteverket att det bör krävas att åtagandet ingåtts i syfte att öka eller bibehålla intäkterna (eller minska kostnaderna) i den näringsverksamhet som bedrivs av borgensmannen. Det ska alltså föreligga affärsmässiga relationer mellan parterna t.ex. i form av leverantörs- eller kundförhållande. Skatteverket anser att det inte är tillräckligt att det föreligger ett moder- dotterföretagsförhållande mellan parterna eller att borgensmannen äger näringsbetingade andelar i det låntagande företaget.

• Den erhållna regressfordran utgör skattemässigt normalt en kapitaltillgång. Vinst/förlust på regressfordran beräknas med utgångspunkt i ett anskaffningsvärde som motsvarar värdet vid infriandet på den erhållna regressfordran.

• Förlust på ett icke näringsbetingat borgensåtagande medges inte som borgensförlust. Istället kan avdrag medges för förlust på den vid infriandet erhållna regressfordran och i så fall enligt reglerna för kapitalförlust vilket bl.a. innebär att avdrag kan erhållas först när regressfordran avyttras. Anskaffningsutgiften ska i ett sådant fall anses vara det belopp som erlagts vid infriandet.

• Avdragsrätt för förlust på regressfordringar förutsätter att avdragsförbudet i 25 a kap. 19 § IL inte är tillämpligt. Avdrag för förlust på en regressfordran medges således inte då borgensmannen är i intressegemenskap med gäldenären.

 

Helena Norén

Kontakt
Helena Norén
08-520 596  87