Skatteverket om fördelning av kostnader vid spärrbeloppsberäkning

Skatteverket har i ett ställningstagande om avräkning av utländsk skatt angett sin syn på hur gemensamma kostnadsposter ska fördelas mellan svensk och utländsk inkomst vid spärrbeloppsberäkningen.

Vid beräkning av spärrbeloppet, dvs. det högsta belopp varmed avräkning medges av utländsk skatt mot svensk skatt, divideras de utländska förvärvsinkomsterna med den sammanlagda svenska och utländska förvärvsinkomsten och multipliceras med den svenska skatten. Den erhållna summan är det högsta belopp med vilket avräkning av utländsk skatt kan erhållas. De utländska förvärvsinkomsterna i bråktalet ska utgöras av ett nettobelopp, varför avdrag måste ske för relevanta kostnadsposter. Fråga har uppkommit hur kostnader som är gemensamma för hela verksamheten ska fördelas mellan svensk och utländsk inkomst vid beräkningen.

Enligt avräkningslagen ska den utländska inkomstens storlek bestämmas med beaktande av andra kostnadsposter än koncernbidrag och beträffande investmentföretag med beaktande av andra kostnadsposter än avdrag för lämnad utdelning. Mottagna koncernbidrag ska inte heller påverka storleken av den utländska inkomsten. Vidare ska spärrbeloppet beräknas som om avdrag för avsättning till expansionsfond och periodiseringsfond samt återföring av sådan avsättning inte skett.

Skatteverket konstaterar att det varken i lagtext eller i förarbeten anges hur gemensamma kostnadsposter ska fördelas mellan svensk och utländsk inkomst när den utländska inkomsten ska beräknas. Skatteverket anser att omständigheterna i det enskilda fallet bör vara avgörande för vilken fördelningsmetod som ska väljas. Det kan t.ex. påverkas av vilken verksamhet företaget bedriver, vilka intäkter som ingår i fördelningen eller vilken typ av kostnadsposter som ska fördelas. Som exempel på fördelningsmetoder anger Skatteverket fördelning utifrån nettobeloppen efter avdrag för direkta kostnader samt fördelning utifrån omsättning.

För det fall fördelning görs utifrån nettobeloppen uppkommer frågan hur koncernbidrag och övriga ovan angivna poster ska påverka fördelningen. Skatteverket menar att när gemensamma kostnadsposter ska fördelas mellan svensk och utländsk inkomst ska koncernbidrag inte vara med i fördelningsunderlaget eftersom det, enligt Skatteverket, medför stora snedvridande effekter som många gånger är till den skattskyldiges nackdel. Den omständigheten att koncernbidrag ska påverka den sammanlagda inkomsten, och därmed också den svenska inkomsten, vid spärrbeloppsberäkningen medför inte, enligt Skatteverket, att koncernbidrag också behöver ses som en svensk intäkts- eller kostnadspost vid fördelningen av gemensamma kostnadsposter mellan svensk och utländsk inkomst.

Skatteverket anser därmed att vid fördelning av gemensamma kostnadsposter utifrån nettobeloppen ska underlaget inte påverkas av lämnat eller mottaget koncernbidrag. Detsamma ska enligt Skatteverket även gälla avdrag för lämnad utdelning samt avsättning till och återföring av periodiseringsfond och expansionsfond.

Skatteverket anser att samma princip ska gälla vid fördelning av gemensamma intäktsposter.

Erik Hultman

Kontakt
Erik Hultman
08-520 594 68