Högsta förvaltningsdomstolen fastställer beskattningstidpunkten för aktier och teckningsoptioner förvärvade av ledande befattningshavare

Eventuell förmånsbeskattning ska ske vid avtalstidpunkten avseende teckningsoptioner som är fritt överlåtbara men med hembudsförbehåll om anställningen under vissa omständigheter avslutas.

I ett förhandsbesked meddelat av Skatterättsnämnden den 18 juni 2010 (dnr 58-08/D) hade ett antal ledande befattningshavare i ett bolag köpt in sig i detta bolags moderbolag. Förvärvet avsåg såväl aktier som teckningsoptioner. Aktierna förvärvades till samma pris som huvudaktieägaren hade betalat och teckningsoptionerna förvärvades till ett pris som beräknats enligt Black & Scholes-modellen. Instrumenten var fritt överlåtbara men med ett antal förbehåll; bl.a. Drag Along och Tag Along. Om anställningen avslutades inom tre år från avtalsdagen förelåg en skyldighet att sälja tillbaka instrumenten till det lägsta av ”Cost, Equity Book Value och Fair Value”. Även efter treårsperioden fanns en skyldighet att sälja tillbaka instrumenten om anställningen avslutades, i denna situation till ”Fair Value”. Aktierna och teckningsoptionerna var pantsatta hos huvudaktieägaren som säkerhet för de anställdas förpliktelser. Det fanns dock en möjlighet att pantsätta hos bank för egen finansiering.

Med hänvisning till RÅ 2009 not. 206 bedömde Skatterättsnämnden att aktierna ska anses ha förvärvats vid avtalstidpunkten, vid vilken tidpunkt eventuell förmånsbeskattning ska ske. Skatterättsnämndens uppfattning var även att det saknades anledning att göra en annan bedömning vad avser teckningsoptionerna.

Förhandsbeskedet överklagades av Skatteverket för fastställelse. Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten) har nu avgjort målet och gör samma bedömning som Skatterättsnämnden (målnr 4389-10).

Kommentar
Att aktier som berättigar innehavaren till sedvanliga aktieägarrättigheter ska anses förvärvade vid avtalstidpunkten får numera anses vara klarlagt med anledning av domarna från Högsta förvaltningsdomstolen i december 2009.

Domarna har ansetts vara tillämpliga inte endast på aktier utan även andra finansiella instrument som kvalificerar som värdepapper. Högsta förvaltningsdomstolen får nu anses ha bekräftat detta synsätt och teckningsoptionerna har ansetts kvalificera som värdepapper.

I RÅ 2004 ref. 35 ansågs finska teckningsoptioner inte kvalificera som värdepapper vid avtalstidpunkten. Teckningsoptionerna var under en kvalifikationstid belagda med överlåtelseförbud och skulle enligt villkoren under vissa omständigheter återlämnas om anställningen upphörde. Aktieteckningsperioden inleddes efter kvalifikationstiden utlöpt. Teckningsoptionerna ansågs kvalificera som personaloptioner under kvalifikationstiden där teckningsperiodens inledande var att jämställa med ett utnyttjande då ett värdepappersförvärv skett eftersom innehavaren kunde förfoga över optionerna.

Den väsentliga skillnaden mellan teckningsoptionerna i mål 4389-10 och i RÅ 2004 ref. 35 är överlåtbarheten. I mål 4389-10 var teckningsoptionerna fritt överlåtbara men med hembudsförbehåll vid anställningens upphörande medan teckningsoptionerna RÅ 2004 ref. 35 inte var överlåtbara under kvalifikationstiden.

För att en teckningsoption ska tappa sin status som ett värdepapper torde därmed ett krav vara att de är villkorade med ett överlåtelseförbud, vilket även borde gälla för andra typer av optioner.

Carl Pihlgren

Kontakt
Carl Pihlgren
08-520 595 22