Tidigare i år kom en rad domar från förvaltningsrätten avseende frågan om en arbetsgivare kan ha rätt till stöd för korttidsarbete trots att man beslutat om vinstutdelning till ägarna, och resultatet var minst sagt spretigt. Nu har de första avgörandena från kammarrätten kommit, som på det stora hela inte är till företagens fördel.
Restriktioner hade släppts och de krisåtgärder som funnits på plats till stöd för de företag och människor som påverkats av pandemin hade trappats ner. Men med en ny virusvariant har pandemin tagit ett omtag, och regeringen har tvingats införa nya restriktioner och i förlängningen även återinföra vissa stöd. Så var är vi nu?
Högsta förvaltningsdomstolen har prövat den nya och uppdaterade undantagsregeln i de svenska riktade avdragsbegränsningsreglerna. Enligt HFD strider regeln mot EU:s etableringsfrihet i en situation där det låntagande och det långivande bolaget skulle ha omfattats av bestämmelserna om koncernbidrag om båda bolagen varit svenska.
Högsta förvaltningsdomstolen har prövat avdragsrätten för moms avseende inköp av flyttbara moduler som hyrs ut för bostadsändamål. Domstolen fann att bostadsmodulerna inte kunde jämföras med bostäder i det allmänna bostadsbeståndet och att momsen på inköpet av modulerna därför inte omfattades av momslagens särskilda avdragsförbud för stadigvarande bostad.
För att en utländsk arbetstagare ska bli godkänd för expertskatt enligt lönekravet krävs bland annat att lönen överstiger två prisbasbelopp per månad. Vid bedömningen av denna beloppsgräns får man dock även räkna med lön som betalas ut av någon annan än den svenska arbetsgivaren – så länge lönen är en kostnad för denne. Detta har Högsta förvaltningsdomstolen nyligen kommit fram till i ett välkommet avgörande.
Den senaste veckan har varit historisk i svensk politik då vi fått se vår första kvinnliga statsminister både utses, entledigas, och väljas på nytt. Riksdagen har också röstat emot regeringens budget, till förmån för den som istället föreslagits gemensamt av Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. Så vad innebär detta när det gäller förändringar på skatteområdet inför årsskiftet?
Nu när kalenderåret 2021 lider mot sitt slut är det en god idé för delägare i fåmansföretag att se över det egna löneuttaget för att maximera möjligheterna till lågbeskattad utdelning under 2022.
On 27 October 2021, the Swedish Parliament voted yes to the Government’s proposal to approve the agreement on social security between Sweden and Japan signed on 11 April 2019, as well as the Government’s proposal that the agreement should be incorporated into Swedish law through a special law that will take effect on a date to be set by the Government.
Riksdagen har genom beslut den 27 oktober 2021 sagt ja till regeringens förslag att godkänna avtalet om social trygghet mellan Sverige och Japan som undertecknades den 11 april 2019, samt regeringens förslag att avtalet ska införlivas i svensk rätt genom en särskild lag som ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.
Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att köparen av en fastighet inte kan bli skyldig att återbetala moms via jämkning eftersom avdraget har gjorts av en tidigare ägare, i vart fall så länge ägarbytet inte skett via en verksamhetsöverlåtelse.
Högsta förvaltningsdomstolen har i en nyligen avkunnad dom fastslagit att Skatteverket inte kunnat visa att en entreprenadtjänst har tillhandahållits till ett pris understigande marknadsvärde. Skatteverkets värderingsmodell för fördelning av vinst mellan fastighet (mark) och entreprenad har därför inte kunnat läggas till grund för en omvärdering av beskattningsunderlaget.
Frågan om framtiden för fåmansföretagen berör många och debatteras ofta inom skattepolitiken. Många upplever reglerna som svårtillämpade och krångliga. Det har tagits fram olika förslag till förändringar av regelverket – ett av dessa orsakade till och med en regeringskris för några år sedan. En forskningsrapport författad av nationalekonomen Håkan Selin har nyligen presenterats av SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle. Rapporten ger dels en historik av reglerna, men beskriver också förslag till möjliga alternativa regler. Kanske denna rapport kan inspirera politiken till genomtänkta regelförändringar.
Vill du prenumerera på Skattenätets nyhetsbrev via mail? Signa upp här!
Prenumerationerna är självklart kostnadsfria.
Få de senaste nyheterna inom internationell skatt på vår webbsajt Tax Insights.
